På lördagen hade det blåst upp rejält och blivit ett så pass högt vattenstånd att det trots vadare var svårt att komma åt de bra fiskeplatserna. Tillsammans med den iskalla nordanvinden fick det mig att ge upp fisket ganska så snart och istället ägna mig åt inomhushäng med päronen, vilket man ju också vill ta sig tid med när man kommer på besök.
På söndagen var vädret åter bättre med ett par plusgrader till och lägre vatten. Trots detta ville inte öringarna visa upp sig förrän då jag precis var på väg att packa ihop. Plötsligt dyker den största öring jag hittills sett i Skälderviken – där medelvikten ju är lite lägre än här nere – upp bakom mitt kopparsvarta Goby-drag i det kristallklara vattnet. Men lika snabbt som den dök upp försvinner den sedan när den får syn på mina ben. Och trots upprepat kastande på platsen med flera dragbyten blev det inte några fler öringar den här gången. Annandag påsk fick det bli konstrunda istället för fiske.
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
