[FONT=Trebuchet MS]Hämtat från SvD 26 februari 2006[/FONT]
[FONT=Trebuchet MS]
[/FONT]
[FONT=Trebuchet MS]Av: HENRIK SVENBERG, ANDERS CARLBERG
"Om man frågar yrkesfiskarna själva om den viktigaste orsaken till näringens kris så är det vanligaste svaret: sälstammens expansion längs alla våra kuster. Bilden bekräftas av nya rapporter. Men hittills har politikerna blundat för hotet och varit döva för fiskets krav.
Sälforskare bedömer att gråsälsstammen i Östersjön uppgår till minst 22 000 individer, medan knubbsälsstammen har ökat till 13 000 individer. Tillväxten ligger på 7 respektive 10 procent per år. Dessutom finns ett snabbväxande bestånd av ca 8 000 vikaresälar.
Från att ha varit ett Norrlandsproblem finns nu gråsälkolonier längs hela ostkusten. Bara i Kalmar län har de rapporterade sälskadorna ökat från 117 000 kronor 1999 till över en miljon 2004.
Nyligen vittjade yrkesfiskaren Tore Johnsson sina nät i Böda på Öland. Johnsson, som också är vice ordförande i fiskarnas riksförbund, bedriver ett selektivt fiske med 120 millimeter maska.
På 5 000 meter torskgarn hade han en fångst på omkring 100 torskskallar, resterna efter sälens härjningar. I garnen hade han dessutom åtta hela torskar. Enligt en aktuell studie från Fiskeriverket om sälskadornas omfattning hamnar kostnaden på mer än 50 miljoner kronor för 2004, en höjning med över 100 procent sedan 1997.
I studien har biologerna upptäckt att mängden skadade fiskar är sju gånger större än man tidigare trott. Det visar sig att sälen i huvudsak vittjar näten utan att lämna några spår efter sig.
Bilden av ett kustfiske som hotas av sälen bekräftas av de rapporter som i somras lämnades till regeringen av länsstyrelserna. Norrlandslänen anser att det är dags att "börja diskutera hur stora bestånd av gråsäl och vikare som ska finnas på samma sätt som sker när de gäller förvaltning av landlevande rovdjur".
Länsstyrelserna vid södra ostkusten "befarar en utslagning av vissa typer av kustfisken om skadefrekvensen ökar i den omfattning som skett under den senaste femårsperioden". På västkusten anser man att konkurrensen från säl och skarv står i vägen för att "långsiktigt bedriva ett småskaligt kustnära fiske".
I sin utvecklingsplan för fisket 2007-2013 pekar Fiskeriverket ut de fisken som helt kan komma att slås ut av konkurrensen med sälen. Enligt planen finns "ett reellt hot att sälkonflikten kommer att omöjliggöra garnfiske efter torsk och plattfisk i hela Östersjön".
Slutsatsen står i skarp kontrast till regeringens löften om att "främja kustfisket". Fiskarnas recept för att återta kontrollen över sälpopulationen har i stort sett varit detsamma sedan 1980-talet. Skyddsjakt är en bra väg, då fiskätande säl kan skjutas från båt i närheten av redskap.
Fisket ser gärna att den kvot som får skjutas bestäms i samråd mellan Naturvårdsverket, Fiskeriverket och länsstyrelserna. På det sättet kan man få en balans mellan naturvårds- och näringspolitiska intressen.
Men fiskets krav har helt underordnats den konservativa viltpolitiken. Naturvårdsverket har en mycket försiktig position. Det finns en beröringsångest i förhållande till rovdjuren i stort och särskilt sälarna; man vill inte tackla frågan på allvar.
Reglerna som omgärdar den minimala skyddsjakten är så krångliga att man inte ens fäller kvoten. Men Naturvårdsverket agerar inte på egen hand utan har stöd i riksdagen - bland annat av ett parti som har sälen att tacka för sina mandat.
Men frågan är om det finns ett folkligt stöd för den restriktiva sälpolitiken. Vi tror att både jägarna och fiskarna kan räkna med stark förståelse från medborgarna.
En stor majoritet av svenska folket - 84 procent - anser att jakt är berättigad för att upprätthålla balansen i naturen, enligt en undersökning från SLU.
Vår bedömning är att medvetenheten har ökat om att det finns konflikter mellan olika legitima intressen, och att avvägningar måste göras. I riksdagen tycks man däremot ha fastnat i föråldrade positioner.
Uppfattningar som kan motiveras av valtaktiska skäl, men som troligen redan lett till att sälbestånden är större än kustekosystemet tål."[/FONT]
[FONT=Trebuchet MS]Jag säger inte att sälen är Östersjöns enda problematik, men en relevant fråga är hur långt vi människors inflytande får sträcka sig? Säl och skarv påverkar vårt ekosystem på ett omfattande sätt och det är ett faktum, men vad ska man göra åt det? Är det så att två arters inverkan är FÖR stor på bekostnad av andra arter längs vår kust?[/FONT]
[FONT=Trebuchet MS][/FONT]
[FONT=Trebuchet MS]Statistik[/FONT][FONT=Trebuchet MS] på sälen ökning kan du se nedan:[/FONT]
[FONT=Trebuchet MS][/FONT]
[FONT=Trebuchet MS]http://www.rktl.fi/svenska/vilt/salar/salarnas_antal/[/FONT]
[FONT=Trebuchet MS][/FONT]
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
[FONT=Trebuchet MS]
[/FONT]
[FONT=Trebuchet MS]Av: HENRIK SVENBERG, ANDERS CARLBERG"Om man frågar yrkesfiskarna själva om den viktigaste orsaken till näringens kris så är det vanligaste svaret: sälstammens expansion längs alla våra kuster. Bilden bekräftas av nya rapporter. Men hittills har politikerna blundat för hotet och varit döva för fiskets krav.
Sälforskare bedömer att gråsälsstammen i Östersjön uppgår till minst 22 000 individer, medan knubbsälsstammen har ökat till 13 000 individer. Tillväxten ligger på 7 respektive 10 procent per år. Dessutom finns ett snabbväxande bestånd av ca 8 000 vikaresälar.
Från att ha varit ett Norrlandsproblem finns nu gråsälkolonier längs hela ostkusten. Bara i Kalmar län har de rapporterade sälskadorna ökat från 117 000 kronor 1999 till över en miljon 2004.
Nyligen vittjade yrkesfiskaren Tore Johnsson sina nät i Böda på Öland. Johnsson, som också är vice ordförande i fiskarnas riksförbund, bedriver ett selektivt fiske med 120 millimeter maska.
På 5 000 meter torskgarn hade han en fångst på omkring 100 torskskallar, resterna efter sälens härjningar. I garnen hade han dessutom åtta hela torskar. Enligt en aktuell studie från Fiskeriverket om sälskadornas omfattning hamnar kostnaden på mer än 50 miljoner kronor för 2004, en höjning med över 100 procent sedan 1997.
I studien har biologerna upptäckt att mängden skadade fiskar är sju gånger större än man tidigare trott. Det visar sig att sälen i huvudsak vittjar näten utan att lämna några spår efter sig.
Bilden av ett kustfiske som hotas av sälen bekräftas av de rapporter som i somras lämnades till regeringen av länsstyrelserna. Norrlandslänen anser att det är dags att "börja diskutera hur stora bestånd av gråsäl och vikare som ska finnas på samma sätt som sker när de gäller förvaltning av landlevande rovdjur".
Länsstyrelserna vid södra ostkusten "befarar en utslagning av vissa typer av kustfisken om skadefrekvensen ökar i den omfattning som skett under den senaste femårsperioden". På västkusten anser man att konkurrensen från säl och skarv står i vägen för att "långsiktigt bedriva ett småskaligt kustnära fiske".
I sin utvecklingsplan för fisket 2007-2013 pekar Fiskeriverket ut de fisken som helt kan komma att slås ut av konkurrensen med sälen. Enligt planen finns "ett reellt hot att sälkonflikten kommer att omöjliggöra garnfiske efter torsk och plattfisk i hela Östersjön".
Slutsatsen står i skarp kontrast till regeringens löften om att "främja kustfisket". Fiskarnas recept för att återta kontrollen över sälpopulationen har i stort sett varit detsamma sedan 1980-talet. Skyddsjakt är en bra väg, då fiskätande säl kan skjutas från båt i närheten av redskap.
Fisket ser gärna att den kvot som får skjutas bestäms i samråd mellan Naturvårdsverket, Fiskeriverket och länsstyrelserna. På det sättet kan man få en balans mellan naturvårds- och näringspolitiska intressen.
Men fiskets krav har helt underordnats den konservativa viltpolitiken. Naturvårdsverket har en mycket försiktig position. Det finns en beröringsångest i förhållande till rovdjuren i stort och särskilt sälarna; man vill inte tackla frågan på allvar.
Reglerna som omgärdar den minimala skyddsjakten är så krångliga att man inte ens fäller kvoten. Men Naturvårdsverket agerar inte på egen hand utan har stöd i riksdagen - bland annat av ett parti som har sälen att tacka för sina mandat.
Men frågan är om det finns ett folkligt stöd för den restriktiva sälpolitiken. Vi tror att både jägarna och fiskarna kan räkna med stark förståelse från medborgarna.
En stor majoritet av svenska folket - 84 procent - anser att jakt är berättigad för att upprätthålla balansen i naturen, enligt en undersökning från SLU.
Vår bedömning är att medvetenheten har ökat om att det finns konflikter mellan olika legitima intressen, och att avvägningar måste göras. I riksdagen tycks man däremot ha fastnat i föråldrade positioner.
Uppfattningar som kan motiveras av valtaktiska skäl, men som troligen redan lett till att sälbestånden är större än kustekosystemet tål."[/FONT]
[FONT=Trebuchet MS]Jag säger inte att sälen är Östersjöns enda problematik, men en relevant fråga är hur långt vi människors inflytande får sträcka sig? Säl och skarv påverkar vårt ekosystem på ett omfattande sätt och det är ett faktum, men vad ska man göra åt det? Är det så att två arters inverkan är FÖR stor på bekostnad av andra arter längs vår kust?[/FONT]
[FONT=Trebuchet MS][/FONT]
[FONT=Trebuchet MS]Statistik[/FONT][FONT=Trebuchet MS] på sälen ökning kan du se nedan:[/FONT]
[FONT=Trebuchet MS][/FONT]
[FONT=Trebuchet MS]http://www.rktl.fi/svenska/vilt/salar/salarnas_antal/[/FONT]
[FONT=Trebuchet MS][/FONT]
Läs mer...
(Detta inlägg har postats automatiskt)
