Detta är en liten novell jag skrivit. Jag har bytt ut namnen och orterna till stjärnor här på fiskesnack.
Fisketuren 1941
Jag heter ****** Karlsson. Jag är 11 år och har brunt hår. Jag bor utanför *******, i en liten by som heter ******. Vårat hus är litet och rött med en stor öppenspis. Det är gång avstånd till den stora sjön Siljan, som jag tvättar mig i eftersom vattnet oftast är varmare där än i kranen. Mitt största intresse är att fiska, både med nät och spö. Det har du fått från din far brukar mamma säga. Vi är en väldigt fattig familj. Mina fiskegrejer har jag fått av min farfar som är för gammal för att fiska, men dom funkar bra.
Det är i mitten av Juli och jag sätter mig upp i min säng Jag sover i vardagsrummet, intill den öppna spisen. Mor och far sover i det stora sovrummet. Idag har jag gått upp tidigare än dem, för jag ska ta cykeln och cykla 2 mil till en sjö som min far brukade fiska i som ung. Abborrsjön. Abborrsjön är en liten skogssjö som är omringad av skog, endast ett par båtar ligger förtöjda längst med vassen. Jag har ingen båt, men jag brukar få låna farbror Melkers trä eka ibland.
Jag reser mig upp och går bort mot köksbänken och gör mig en smörgås med ost och gurka, sedan lägger den i en påse som jag sedan försluter med hjälp av lite papperstejp. Jag känner mig ivrig och springer bort mot hallen för att hämta den gamla ryggsäcken som jag sedan packar ner smörgåsen i. Klockan har inte hunnit bli 6 ännu, men det hindrar inte mig. Det har redan börjat ljusna så det känns inte så tidigt som det är. Jag går ut till boden där jag har min fiskeutrustning. Det är en fin Abu Record rulle, ett Arjon spö och en rejäl håv. Farfar har sagt att det är en fin utrustning som jag ska vara rädd om. Jag greppar spöt, packar ner draglådan i ryggsäcken och går sedan mot uppfarten. Där står ett rådjur och äter från träden, men den springer snabbt iväg när den ser mig komma.
Jag hoppar upp på cykeln och börjar cykla. Jag kommer in till ******, ett litet samhälle där vi brukar handla bröd på mornarna. Inte en själ ser jag till och fortsätter cykla i den förvånandsvärt kalla morgonen. Jag har nedförs backe en stor del av vägen, så det blir nog inte så jobbigt.
Väl framme vid sjön så har solen redan gått upp och det hettar rejält mot ryggen. Det ser ut att bli en fin dag. Jag har blivit väldigt hungrig och tar fram påsen med mackan i. Jag öppnar påsen och tar ut mackan, tar en tugga och lägger sedan tillbaka den i påsen. Jag måste ju spara tänker jag.
Jag ser mig omkring och letar med blicken efter farbror Melker. Hans hus ser man klart och tydligt, men inte Melker.
- Farbror Melker? Ropar jag, i hopp om att han ska svara.
Men han svarar inte.
- Det måste väl vara okej om jag lånar ekan. Det har det ju alltid varit, säger jag för mig själv.
Jag krånglar ett tag med repet som Melker snurrat fast runt en stor Björk. När jag väl får loss det så lägger jag mitt fiskespöt och min draglåda på en av bänkarna och sedan ror jag iväg. Årorna gnisslar, båten går snett och båten tar in en aning vatten. Men den duger.
Jag ror och ror och kommer fram till en vasskant. Jag stoppar ner åran i vattnet för att se hur djupt det är. När jag tar upp den så är den blöt till ungefär hälften, vilket betyder ca 1 meter. Perfekt, tänker jag.
Jag öppnar min draglåda och studerar alla olika drag. Många är utslitna och rostiga, men vissa ser som nya ut. Jag har inte sån koll på vilka drag man ska välja. Det ligger en lapp längst ner i lådan som min farfar har skrivit, som hjälp när jag inte riktigt vet vad jag ska välja för något. Jag läser lappen högt för mig själv.
- Gädda, stort blankt skeddrag. Stor fiskliknande wobbler.
- Abborre, Litet skeddrag, Gul spinnare.
- Sik, Gul spinnare.
Jag tar upp det stora blanka skeddraget.
Mor ville ju göra Gäddfärs, så varför inte, Tänker jag.
Jag sätter fast det på linan och kastar ut. Det är väldigt svårt att kasta, och jag kommer inte mer än 10 meter. Jag vevar in och upprepar flera gånger om.
Inte ett napp får jag. Jag tar upp mackan och äter upp den medans jag lugnt nynnar till en låt som jag hörde när jag och farfar gick på teater för ett par år sedan.
Jag ror lite längre bort mot en liten vik där en gul vass slingrar sig runt kanten.
Där borde det nog lura någon gädda, tänker jag.
Jag sätter på den lilla gula spinnaren, och slänger ut. Denna gången kommer jag ännu kortare, knappt 7 meter. Men det stör inte mig. Jag fiskar glatt vidare och får tillslut napp.
- Ja! Skriker jag i ren glädje när fisken kommer upp.
Det är ingen bjässe, men det är alltid en fisk. En Abborre på cirka ett hekto. Jag tar loss spinnaren ur munnen på Abborren och bryter sedan nacken av den. Det sipprar lite blod längst med min arm och ner på armbågen, men det torkar snabbt av den heta solen.
Det här måste vara ett bra ställe tänker jag.
Jag fiskar vidare och får snart ännu ett napp. Det är en större Abborre, runt 3 hekto skulle jag tro.
- Hejsan lilla Abborre, säger jag till Abborren.
- Hejhejhej, döda mig inte, svarar jag åt Abborren.
Knaark, låter det när jag bryter Abborrens nacke och slänger den bak i båten till den andra fisken.
Plötsligt bryts den stilla ytan av ett rejält plask, och jag tycker mig se en stor guld färgad fisk.
Jag snabbar mig att kasta ut mot platsen som är ungefär 20 meter bort, ganska långt in bland näckrosorna. Men eftersom jag inte kastar mer än högst 10 meter med den lilla spinnaren byter jag till det stora fisk liknande draget. Jag tar i allt vad jag har i utkastet och ser mitt drag flyga otroligt långt, det landar någon meter framför plasket och jag börjar veva in.
Pang sa det bara, så var den där. Spöt står i en rejäl båge och det knycker till i spöt med jämna mellanrum.
Wow! Jag har aldrig fått en såhär stor fisk att nappa. Hoppas den inte släpper, tänker jag.
Fisken gör ett par rejäla rusningar på säkert 10 meter. Jag får in den lite närmare båten, men då simmar den fort och kraftfullt iväg igen. Jag är väldigt nervös och vevar sakta och lugnt. Fisken visar sig ännu en gång i ytan och jag får se att det är en otroligt stor fisk, den är lite gul grön och har ett väldigt stort huvud.
Jag tänker en stund och säger sedan högt för mig själv:
- Gädda, en Gädda måste det vara!
Jag har aldrig fått en gädda, så jag blir väldigt glad.
Gäddan rör sig smidigt och lätt i vattnet, lite som en flygande fågel.
Nu börjar jag att få in den närmare båten och den är synbart trött, då den bara glider på vattnet utan att kämpa emot. Den kommer närmare och närmare, och tillslut ser jag fisken klart och tydligt.
- Nog är det en gädda allt, sa jag tyst.
Precis när jag ska sträcka mig efter håven så kommer jag på det.
- Håven, utbrast jag.
Jag måste ha glömt den i boden. Tänker jag.
Jag svär för mig själv en kort stund innan jag vaknar till igen av ett plask. Gäddan, den är borta. Jag ser inte mitt drag. Den måste ha bitit av linan.
Jag sätter mig ner i båten. Funderar, funderar på vad som hände, hur stor Gäddan var, och vad jag ska göra nu? Mer hinner jag inte innan tårarna kommer. Det känns väldigt tungt när jag cyklar hem. Jag tänker på den stora gäddan som jag hade på.
Abborrarna glömde jag i båten, men det gör ingenting. Just nu vill jag bara hem och sova, inget annat.
__________________________________
Hoppas ni gillar den.
Fisketuren 1941
Jag heter ****** Karlsson. Jag är 11 år och har brunt hår. Jag bor utanför *******, i en liten by som heter ******. Vårat hus är litet och rött med en stor öppenspis. Det är gång avstånd till den stora sjön Siljan, som jag tvättar mig i eftersom vattnet oftast är varmare där än i kranen. Mitt största intresse är att fiska, både med nät och spö. Det har du fått från din far brukar mamma säga. Vi är en väldigt fattig familj. Mina fiskegrejer har jag fått av min farfar som är för gammal för att fiska, men dom funkar bra.
Det är i mitten av Juli och jag sätter mig upp i min säng Jag sover i vardagsrummet, intill den öppna spisen. Mor och far sover i det stora sovrummet. Idag har jag gått upp tidigare än dem, för jag ska ta cykeln och cykla 2 mil till en sjö som min far brukade fiska i som ung. Abborrsjön. Abborrsjön är en liten skogssjö som är omringad av skog, endast ett par båtar ligger förtöjda längst med vassen. Jag har ingen båt, men jag brukar få låna farbror Melkers trä eka ibland.
Jag reser mig upp och går bort mot köksbänken och gör mig en smörgås med ost och gurka, sedan lägger den i en påse som jag sedan försluter med hjälp av lite papperstejp. Jag känner mig ivrig och springer bort mot hallen för att hämta den gamla ryggsäcken som jag sedan packar ner smörgåsen i. Klockan har inte hunnit bli 6 ännu, men det hindrar inte mig. Det har redan börjat ljusna så det känns inte så tidigt som det är. Jag går ut till boden där jag har min fiskeutrustning. Det är en fin Abu Record rulle, ett Arjon spö och en rejäl håv. Farfar har sagt att det är en fin utrustning som jag ska vara rädd om. Jag greppar spöt, packar ner draglådan i ryggsäcken och går sedan mot uppfarten. Där står ett rådjur och äter från träden, men den springer snabbt iväg när den ser mig komma.
Jag hoppar upp på cykeln och börjar cykla. Jag kommer in till ******, ett litet samhälle där vi brukar handla bröd på mornarna. Inte en själ ser jag till och fortsätter cykla i den förvånandsvärt kalla morgonen. Jag har nedförs backe en stor del av vägen, så det blir nog inte så jobbigt.
Väl framme vid sjön så har solen redan gått upp och det hettar rejält mot ryggen. Det ser ut att bli en fin dag. Jag har blivit väldigt hungrig och tar fram påsen med mackan i. Jag öppnar påsen och tar ut mackan, tar en tugga och lägger sedan tillbaka den i påsen. Jag måste ju spara tänker jag.
Jag ser mig omkring och letar med blicken efter farbror Melker. Hans hus ser man klart och tydligt, men inte Melker.
- Farbror Melker? Ropar jag, i hopp om att han ska svara.
Men han svarar inte.
- Det måste väl vara okej om jag lånar ekan. Det har det ju alltid varit, säger jag för mig själv.
Jag krånglar ett tag med repet som Melker snurrat fast runt en stor Björk. När jag väl får loss det så lägger jag mitt fiskespöt och min draglåda på en av bänkarna och sedan ror jag iväg. Årorna gnisslar, båten går snett och båten tar in en aning vatten. Men den duger.
Jag ror och ror och kommer fram till en vasskant. Jag stoppar ner åran i vattnet för att se hur djupt det är. När jag tar upp den så är den blöt till ungefär hälften, vilket betyder ca 1 meter. Perfekt, tänker jag.
Jag öppnar min draglåda och studerar alla olika drag. Många är utslitna och rostiga, men vissa ser som nya ut. Jag har inte sån koll på vilka drag man ska välja. Det ligger en lapp längst ner i lådan som min farfar har skrivit, som hjälp när jag inte riktigt vet vad jag ska välja för något. Jag läser lappen högt för mig själv.
- Gädda, stort blankt skeddrag. Stor fiskliknande wobbler.
- Abborre, Litet skeddrag, Gul spinnare.
- Sik, Gul spinnare.
Jag tar upp det stora blanka skeddraget.
Mor ville ju göra Gäddfärs, så varför inte, Tänker jag.
Jag sätter fast det på linan och kastar ut. Det är väldigt svårt att kasta, och jag kommer inte mer än 10 meter. Jag vevar in och upprepar flera gånger om.
Inte ett napp får jag. Jag tar upp mackan och äter upp den medans jag lugnt nynnar till en låt som jag hörde när jag och farfar gick på teater för ett par år sedan.
Jag ror lite längre bort mot en liten vik där en gul vass slingrar sig runt kanten.
Där borde det nog lura någon gädda, tänker jag.
Jag sätter på den lilla gula spinnaren, och slänger ut. Denna gången kommer jag ännu kortare, knappt 7 meter. Men det stör inte mig. Jag fiskar glatt vidare och får tillslut napp.
- Ja! Skriker jag i ren glädje när fisken kommer upp.
Det är ingen bjässe, men det är alltid en fisk. En Abborre på cirka ett hekto. Jag tar loss spinnaren ur munnen på Abborren och bryter sedan nacken av den. Det sipprar lite blod längst med min arm och ner på armbågen, men det torkar snabbt av den heta solen.
Det här måste vara ett bra ställe tänker jag.
Jag fiskar vidare och får snart ännu ett napp. Det är en större Abborre, runt 3 hekto skulle jag tro.
- Hejsan lilla Abborre, säger jag till Abborren.
- Hejhejhej, döda mig inte, svarar jag åt Abborren.
Knaark, låter det när jag bryter Abborrens nacke och slänger den bak i båten till den andra fisken.
Plötsligt bryts den stilla ytan av ett rejält plask, och jag tycker mig se en stor guld färgad fisk.
Jag snabbar mig att kasta ut mot platsen som är ungefär 20 meter bort, ganska långt in bland näckrosorna. Men eftersom jag inte kastar mer än högst 10 meter med den lilla spinnaren byter jag till det stora fisk liknande draget. Jag tar i allt vad jag har i utkastet och ser mitt drag flyga otroligt långt, det landar någon meter framför plasket och jag börjar veva in.
Pang sa det bara, så var den där. Spöt står i en rejäl båge och det knycker till i spöt med jämna mellanrum.
Wow! Jag har aldrig fått en såhär stor fisk att nappa. Hoppas den inte släpper, tänker jag.
Fisken gör ett par rejäla rusningar på säkert 10 meter. Jag får in den lite närmare båten, men då simmar den fort och kraftfullt iväg igen. Jag är väldigt nervös och vevar sakta och lugnt. Fisken visar sig ännu en gång i ytan och jag får se att det är en otroligt stor fisk, den är lite gul grön och har ett väldigt stort huvud.
Jag tänker en stund och säger sedan högt för mig själv:
- Gädda, en Gädda måste det vara!
Jag har aldrig fått en gädda, så jag blir väldigt glad.
Gäddan rör sig smidigt och lätt i vattnet, lite som en flygande fågel.
Nu börjar jag att få in den närmare båten och den är synbart trött, då den bara glider på vattnet utan att kämpa emot. Den kommer närmare och närmare, och tillslut ser jag fisken klart och tydligt.
- Nog är det en gädda allt, sa jag tyst.
Precis när jag ska sträcka mig efter håven så kommer jag på det.
- Håven, utbrast jag.
Jag måste ha glömt den i boden. Tänker jag.
Jag svär för mig själv en kort stund innan jag vaknar till igen av ett plask. Gäddan, den är borta. Jag ser inte mitt drag. Den måste ha bitit av linan.
Jag sätter mig ner i båten. Funderar, funderar på vad som hände, hur stor Gäddan var, och vad jag ska göra nu? Mer hinner jag inte innan tårarna kommer. Det känns väldigt tungt när jag cyklar hem. Jag tänker på den stora gäddan som jag hade på.
Abborrarna glömde jag i båten, men det gör ingenting. Just nu vill jag bara hem och sova, inget annat.
__________________________________
Hoppas ni gillar den.
Kommentera