Insänt av: Evert
Belönas med beten från Trumman.com
"Äntligen verkar jag ha hittat till den sjö jag sökt efter med ljus och lykta. Som relativt färsk ”smålänning” har jag fiskat mycket flitigt i olika vatten, dock utan tillfredsställande resultat. Sjön, som ej är bekant för mig sedan tidigare, är av den karaktär som anses vara trivsammast för gösen: det vill säga grund och grumlig. Jag har under maj månad förlagt en handfull trollingpass i sjön. De tre första passen resulterade i inte en enda gös (ingen annan fisk heller för den delen). Det var inte utan att jag kraftigt började tvivla på orden från den lokala fiskeredskapshandlaren om att det ”i den sjön finns gott om gös!”
Skam den som ger sig dock, nästkommande två kvällar som jag spenderar på sjön ger resultat. Förvisso i ett blygsamt antal gösar som dessutom inte på långa vägar är av tillfredsställande storlek: men, det är ändå fisk och ändå ett par specifika fläckar som förefaller vara produktiva!
När väl nationaldagen kommer ägnar jag hela dagen (likt resten av dagarna denna vecka) åt en hemtenta som släpat efter sedan tidigt i våras (suck). Trots att jag borde ägna också kvällen åt studierna, är jag fast besluten om att det är kvalitetstid i båten som hägrar då. Dock ringer telefonen under eftermiddagen varvid min fru tar samtalet. Förstår ganska omgående att det är hennes bror på linjen. Efter det att de tjatat en stund får jag frågan om jag är upplagd för en kväll i tevesoffan och matchen mellan Sverige-Island. Fotboll är alltid trevligt, särskilt med en chipspåse i den ena handen och ett par oddsetspelade resultat i den andra. Efter en mycket kort betänketid, där jag tyst för mig själv är övertygad om att Sverige ändå vinner lätt, tackar jag dock nej (för de som ej är bakom flötet möts givetvis en sådan prioritering med en total oförståelse).
När klockan så börjar närma sig 19 så packar jag bilen så där läskigt fort att det föreligger stor risk för att man skall ha glömt både en och sju saker. Efter ett snabbt stopp vid mataffären möts jag, väl nere vid sjön, av en kille som just varit ute och lekt av sig med vattenskotern sin. Han frågar vänligt om ”det är storgösen som vankas?” varvid jag svarar att höga förhoppningar finns om såväl storlek som antal …
Framåt klockan 20 sitter jag således i båten med spöna färdigriggade: Två spön direkt bakom båten och en paravan på vardera sida som harmoniskt glider fram i det stilla vattnet.
Beger mig ut till den fläck som tidigare gett några gösar – det är ett område kring två mindre öar ute på ett friliggande grund. Mellan öarna, och vid en djupbrant precis i anslutning till den ena ön, fiskar jag envetet. Mina förhoppningar om ett gott fiske väcks till liv då kvällens första gös kliver på nästan omgående då jag passerar mellan öarna första vändan. Den väger strax under 3 kg. Således en fin fisk, vars vikt är farligt nära mitt (blygsamma) PB.
Ett par timmar fortlöper därefter utan att något av större intresse sker. Helt enligt vedertagen tradition börjar jag därför avnjuta de onyttigheter jag handlat med mig, och övergår strax därefter till att leka lite med kameran. Hinner dock inte ta många bilder förrän jag observerar hur den ena paravanen börjar uppföra sig så där lagom misstänksamt. Plockar snabbt upp spöt ur hållaren och krokar den. Också en väldigt fin fisk som hade varit förtjänt av att vägas, dock släpper den intill båtkanten. När jag väl står där med paravanen i handen, slår mig tanken att jag kanske borde bege mig hemåt och tillgodogöra mig den, för studierna, nödvändiga sömnen. Jag hinner emellertid inte bestämma mig, då ett av spöna bakom båten aggressivt pockar på uppmärksamhet. Denna gös bjuder upp till kvällens enda kamp, med ett antal försök att nå sjöbottnen. Drillar in fisken till båten och konstaterar att också den är mycket fin. Kul!
Givetvis bestämmer jag mig för att ta morgondagen som den kommer – med tunga ögonlock och många koppar kaffe, för att om möjligt åstadkomma några produktiva studier överhuvudtaget. Vänder om båten och glider sakta mot öarna igen med avsikten att passera mellan dem. Hinner dock inte passera dem förrän en mindre gös kniper en Nils Master på den ena sidoparavanen. Drillar den fort intill båten och krokar av den för att snabbt kunna skicka ut grejerna igen. Under tiden jag nyper dit utlösaren på linan är de dock dags igen på den andra paravanen, varvid jag brister ut i ett asgarv som enbart barn på kalas förmår att göra.
Jag kan bara konstatera att jag dels lyckats väl med att lokalisera gösen, och dels att jag måste köpa på mig fler manns stretch.
Trots viss motvillighet beger jag mig strax därefter hemåt, toknöjd över att det envisa letandet efter den nyckfulla gösen börjar ge resultat. Morgondagens slit med min hemtentamen existerar inte – en kväll på sjön förmår ju, som alltid, att tränga undan tankar på sådana oväsentligheter!
/Evert"
Belönas med beten från Trumman.com
"Äntligen verkar jag ha hittat till den sjö jag sökt efter med ljus och lykta. Som relativt färsk ”smålänning” har jag fiskat mycket flitigt i olika vatten, dock utan tillfredsställande resultat. Sjön, som ej är bekant för mig sedan tidigare, är av den karaktär som anses vara trivsammast för gösen: det vill säga grund och grumlig. Jag har under maj månad förlagt en handfull trollingpass i sjön. De tre första passen resulterade i inte en enda gös (ingen annan fisk heller för den delen). Det var inte utan att jag kraftigt började tvivla på orden från den lokala fiskeredskapshandlaren om att det ”i den sjön finns gott om gös!”
Skam den som ger sig dock, nästkommande två kvällar som jag spenderar på sjön ger resultat. Förvisso i ett blygsamt antal gösar som dessutom inte på långa vägar är av tillfredsställande storlek: men, det är ändå fisk och ändå ett par specifika fläckar som förefaller vara produktiva!
När väl nationaldagen kommer ägnar jag hela dagen (likt resten av dagarna denna vecka) åt en hemtenta som släpat efter sedan tidigt i våras (suck). Trots att jag borde ägna också kvällen åt studierna, är jag fast besluten om att det är kvalitetstid i båten som hägrar då. Dock ringer telefonen under eftermiddagen varvid min fru tar samtalet. Förstår ganska omgående att det är hennes bror på linjen. Efter det att de tjatat en stund får jag frågan om jag är upplagd för en kväll i tevesoffan och matchen mellan Sverige-Island. Fotboll är alltid trevligt, särskilt med en chipspåse i den ena handen och ett par oddsetspelade resultat i den andra. Efter en mycket kort betänketid, där jag tyst för mig själv är övertygad om att Sverige ändå vinner lätt, tackar jag dock nej (för de som ej är bakom flötet möts givetvis en sådan prioritering med en total oförståelse).
När klockan så börjar närma sig 19 så packar jag bilen så där läskigt fort att det föreligger stor risk för att man skall ha glömt både en och sju saker. Efter ett snabbt stopp vid mataffären möts jag, väl nere vid sjön, av en kille som just varit ute och lekt av sig med vattenskotern sin. Han frågar vänligt om ”det är storgösen som vankas?” varvid jag svarar att höga förhoppningar finns om såväl storlek som antal …
Framåt klockan 20 sitter jag således i båten med spöna färdigriggade: Två spön direkt bakom båten och en paravan på vardera sida som harmoniskt glider fram i det stilla vattnet.
Beger mig ut till den fläck som tidigare gett några gösar – det är ett område kring två mindre öar ute på ett friliggande grund. Mellan öarna, och vid en djupbrant precis i anslutning till den ena ön, fiskar jag envetet. Mina förhoppningar om ett gott fiske väcks till liv då kvällens första gös kliver på nästan omgående då jag passerar mellan öarna första vändan. Den väger strax under 3 kg. Således en fin fisk, vars vikt är farligt nära mitt (blygsamma) PB.
Ett par timmar fortlöper därefter utan att något av större intresse sker. Helt enligt vedertagen tradition börjar jag därför avnjuta de onyttigheter jag handlat med mig, och övergår strax därefter till att leka lite med kameran. Hinner dock inte ta många bilder förrän jag observerar hur den ena paravanen börjar uppföra sig så där lagom misstänksamt. Plockar snabbt upp spöt ur hållaren och krokar den. Också en väldigt fin fisk som hade varit förtjänt av att vägas, dock släpper den intill båtkanten. När jag väl står där med paravanen i handen, slår mig tanken att jag kanske borde bege mig hemåt och tillgodogöra mig den, för studierna, nödvändiga sömnen. Jag hinner emellertid inte bestämma mig, då ett av spöna bakom båten aggressivt pockar på uppmärksamhet. Denna gös bjuder upp till kvällens enda kamp, med ett antal försök att nå sjöbottnen. Drillar in fisken till båten och konstaterar att också den är mycket fin. Kul!
Givetvis bestämmer jag mig för att ta morgondagen som den kommer – med tunga ögonlock och många koppar kaffe, för att om möjligt åstadkomma några produktiva studier överhuvudtaget. Vänder om båten och glider sakta mot öarna igen med avsikten att passera mellan dem. Hinner dock inte passera dem förrän en mindre gös kniper en Nils Master på den ena sidoparavanen. Drillar den fort intill båten och krokar av den för att snabbt kunna skicka ut grejerna igen. Under tiden jag nyper dit utlösaren på linan är de dock dags igen på den andra paravanen, varvid jag brister ut i ett asgarv som enbart barn på kalas förmår att göra.
Jag kan bara konstatera att jag dels lyckats väl med att lokalisera gösen, och dels att jag måste köpa på mig fler manns stretch.
Trots viss motvillighet beger jag mig strax därefter hemåt, toknöjd över att det envisa letandet efter den nyckfulla gösen börjar ge resultat. Morgondagens slit med min hemtentamen existerar inte – en kväll på sjön förmår ju, som alltid, att tränga undan tankar på sådana oväsentligheter!
/Evert"
plus att vi körde över islänningarna med hela 5-0, alltså en trevlig kväll 
Kommentera