Här kommer ett mothugg av en gammal story inskickat av SpecimenHunter_Rasmus och SpecimenHunter_Martin
----------------------------------------------------------------
Det var det dags för en helgs karpfiske uppe i en sjö som vi fiskat mycket i innan och vi känner till de stora karparna som simmar där väl.
Vi anlände till sjön runt fyra tiden på eftermiddagen fredagen den 27 maj 2005, det var jag (Martin), Jack, Rasmus och Richard som skulle tillbringa helgen uppe vid sjön.
När jag var klar med lodning, mäskning och i ordnings plockande runt om pegen så var det bara att luta sig tillbaka i stolen och se flötet guppa på ytan medan jag inväntade tecken på karp. Eftermiddagen/kvällen gick lugnt förbi både för mig och alla andra.
Innan jag la mig till sängs så slängde jag ut lite boilies och pellets så att karpen skulle vara serverad till morgondagens fiske. Jag hann knappt somna innan klockan ringde 04.00 och jag var redo för morgonens fiske. Jag fick reda på att Rasmus redan hade dratt en karp under natten, här berättar han om sin fångst:
”Jag hade mitt spö mittemot Martin, på andra sidan av viken. Kvällen var lugn och jag och Richard gick och la oss vid 11-tiden i tvåmannatält ett par meter ifrån mitt spö.
Jag vaknade ungefär klockan 03.00 av att Richard ruskade på mig och skrek att jag hade run, jag sov så djupt att jag inte hade vaknat av larmet som pep i en väldig fart. Det tog ett par sekunder för mig att förstå vad som hände men sedan var det full fart ut ur tältet och lyfta spöt mot den rusande karpen. Jag kände direkt att den var stor och när jag såg att den hade rusat rakt igenom ett näckrosbälte blev jag väldigt nervös, men det gick fint och efter ca 10 minuter så låg den äntligen i håven. Vägning visade 9,5 kilo och lyckan var total! Nytt personbästa och nytt klubbrekord för U-a SHC http://www.ua-shc.info.se
När jag äntligen började fiska igen var swimmet fullt av bubblor och mycket aktivitet av karp och sutare. Jag kastade försiktigt ut flötet och placerade det så nära bubblorna som möjligt, strax efter utkast blev det lite losefeeding med pellets.
Flötet flyttades fram och tillbaka medan fisken rotade runt på mäskplatsen och jag blev orolig att det hade fastnat skit på kroken så jag drog ett enkelt omkast. Tyst och smidigt låg flötet där det skulle, nu var det bara en tidsfråga innan jag skulle få ett förgyllt napp.
Det började bli ljust ute och fåglarna började sjunga på allvar, karparna hade fullt upp med att böka runt i mäsket. Helt utan förvarning så lyfts flötet och innan jag hinner reagera så drar det i väg och jag möter rusningen med ett dragande mothugg som fäster kroken i karpens mun.
Fighten var fin och efter 10 min av kämpande så ligger en fin karp i nätet, det var en grym känsla att se karpen.
Väl uppe på land fick jag hjälp av Jack med vägning, jag visste att det var ett PB men när jag fick höra 9,5kg så trodde jag inte mina öron, en 20+ pundare och tangerat klubbrekord!
Upprymd så att det räcker och blir över tog vi ett par fina kort och sedan blev den fina karpen återutsatt.
Det regnade oavbrutet resten av morgonen men jag satt troget kvar på min stol och glodde, anledningen till detta var att det fortfarande kom bubblor från ätande karpar och min envishet skulle senare belöna sig. Klockan 11.30 lyftes mitt flöte igen och som vanligt hinner jag inte reagera förrän kampen är i full fart och adrenalinet är i överflöd.
Fighten var ungefär lika lång som den förra men denna karp visade sig vara hälften så liten, den vägde 5,2 kg. Men alla karpar är välkomna oavsett storlek.
Nu var helgen fulländad för mig och Rasmus, varsitt PB på 9,5 kilo! Tyvärr fick inte Richard eller Jack något denna gång.
Vi åkte hem på lördag kväll nöjda och belåtna och med ett minne som kommer att sitta kvar länge.
Spana gärna in våran hemsida också http://www.ua-shc.info.se
MVH Martin
----------------------------------------------------------------
Det var det dags för en helgs karpfiske uppe i en sjö som vi fiskat mycket i innan och vi känner till de stora karparna som simmar där väl.
Vi anlände till sjön runt fyra tiden på eftermiddagen fredagen den 27 maj 2005, det var jag (Martin), Jack, Rasmus och Richard som skulle tillbringa helgen uppe vid sjön.
När jag var klar med lodning, mäskning och i ordnings plockande runt om pegen så var det bara att luta sig tillbaka i stolen och se flötet guppa på ytan medan jag inväntade tecken på karp. Eftermiddagen/kvällen gick lugnt förbi både för mig och alla andra.
Innan jag la mig till sängs så slängde jag ut lite boilies och pellets så att karpen skulle vara serverad till morgondagens fiske. Jag hann knappt somna innan klockan ringde 04.00 och jag var redo för morgonens fiske. Jag fick reda på att Rasmus redan hade dratt en karp under natten, här berättar han om sin fångst:
”Jag hade mitt spö mittemot Martin, på andra sidan av viken. Kvällen var lugn och jag och Richard gick och la oss vid 11-tiden i tvåmannatält ett par meter ifrån mitt spö.
Jag vaknade ungefär klockan 03.00 av att Richard ruskade på mig och skrek att jag hade run, jag sov så djupt att jag inte hade vaknat av larmet som pep i en väldig fart. Det tog ett par sekunder för mig att förstå vad som hände men sedan var det full fart ut ur tältet och lyfta spöt mot den rusande karpen. Jag kände direkt att den var stor och när jag såg att den hade rusat rakt igenom ett näckrosbälte blev jag väldigt nervös, men det gick fint och efter ca 10 minuter så låg den äntligen i håven. Vägning visade 9,5 kilo och lyckan var total! Nytt personbästa och nytt klubbrekord för U-a SHC http://www.ua-shc.info.se
När jag äntligen började fiska igen var swimmet fullt av bubblor och mycket aktivitet av karp och sutare. Jag kastade försiktigt ut flötet och placerade det så nära bubblorna som möjligt, strax efter utkast blev det lite losefeeding med pellets.
Flötet flyttades fram och tillbaka medan fisken rotade runt på mäskplatsen och jag blev orolig att det hade fastnat skit på kroken så jag drog ett enkelt omkast. Tyst och smidigt låg flötet där det skulle, nu var det bara en tidsfråga innan jag skulle få ett förgyllt napp.
Det började bli ljust ute och fåglarna började sjunga på allvar, karparna hade fullt upp med att böka runt i mäsket. Helt utan förvarning så lyfts flötet och innan jag hinner reagera så drar det i väg och jag möter rusningen med ett dragande mothugg som fäster kroken i karpens mun.
Fighten var fin och efter 10 min av kämpande så ligger en fin karp i nätet, det var en grym känsla att se karpen.
Väl uppe på land fick jag hjälp av Jack med vägning, jag visste att det var ett PB men när jag fick höra 9,5kg så trodde jag inte mina öron, en 20+ pundare och tangerat klubbrekord!
Upprymd så att det räcker och blir över tog vi ett par fina kort och sedan blev den fina karpen återutsatt.
Det regnade oavbrutet resten av morgonen men jag satt troget kvar på min stol och glodde, anledningen till detta var att det fortfarande kom bubblor från ätande karpar och min envishet skulle senare belöna sig. Klockan 11.30 lyftes mitt flöte igen och som vanligt hinner jag inte reagera förrän kampen är i full fart och adrenalinet är i överflöd.
Fighten var ungefär lika lång som den förra men denna karp visade sig vara hälften så liten, den vägde 5,2 kg. Men alla karpar är välkomna oavsett storlek.
Nu var helgen fulländad för mig och Rasmus, varsitt PB på 9,5 kilo! Tyvärr fick inte Richard eller Jack något denna gång.
Vi åkte hem på lördag kväll nöjda och belåtna och med ett minne som kommer att sitta kvar länge.
Spana gärna in våran hemsida också http://www.ua-shc.info.se
MVH Martin
Kommentera