Hur grön är vattenkraft Egentligen?

[GrossGuidar]

Tycker alla borde ta sig en funderare nästa gång de ska välja elbolag eller kanske till och med byta befintligt bolag.

Vi måste bli bättre på att värna om miljön och våra fiskar.

Kolla den här videon och få dig en liten funderare:
http://fiskejournalen.picsearch.tv/?...0&order=posted

[simvicious]

Definitivt något att fundera på. Har diskuterats flitigt innan i denna tråd: http://www.fiskesnack.com/forum/showthread.php?t=57115

[ÅsikteN]

Enligt regelverket för hur man bedömer de olika energikällornas grönhet så ligger vattenkraft tyvärr mycket bra till.

[GrossGuidar]

Enligt regelverket för hur man bedömer de olika energikällornas grönhet så ligger vattenkraft tyvärr mycket bra till.

Intressant. Myntet har två sidor. Man kanske behöver se över bedömningsreglerna. Vattenkraft KAN inte vara bra, det säger sig självt att naturen, åtminstone marinlivet tar skada av att man delvis eller i vissa fall helt stoppar upp vattnet i en fors.

[pripps blå]

regelverk

Enligt regelverket för hur man bedömer de olika energikällornas grönhet så ligger vattenkraft tyvärr mycket bra till.

Vilket regelverk syftar du på?

Har lite fakta från naturvårdsverket om vilka effekter dammar har för rinnande vatten:
Kort sammanfattat så är det som att få en blodpropp i ett viktigt blodkärl

Dammars negativa effekter i vattenlandskapet
• Vattenlandskapets konnektivitet, dvs. förekomst av fria spridnings- och vandringsvägar, förloras varvid migration och drift av djur och växter, död ved, annat organiskt material, näringsämnen och sediment går förlorad.
• Dammar med turbiner förorsakar hög dödlighet hos nedströmsvandrande fisk.
• Ett helt annorlunda ekosystem etableras med andra djur och växtarter, både i, ovanför och nedom dammen. Härigenom förändras den biologiska mångfalden, ofta sker en trivialisering av flora och fauna då specialister ersätts av generalister.
• Det nya ekosystemet kan påverka omkringliggande strömvatten genom ökad förekomst av starka konkurrenter och predatorer.
• Avdunstningen ökar från stora vattenytor varvid vatten går förlorat. Nedströms vattendrag får ofta lägre sommarvattenföring, men extrema lågvatten brukar minska.
• Stora vattenytor får ökad solinstrålning och vattentemperaturen ökar i dammen och nedströms. Nedströms stora dammar har man observerat negativ påverkan från förändrad
temperatur hela 110 km nedströms (ex. Baxter 1977).
• Vissa större dammar kan ha utsläpp av bottenvatten som ger ett kallare, ibland
även syrefattigare, vatten nedströms.
• Mikroklimatet i landskapet påverkas, ju större damm desto större påverkan.
Glöm inte dammens funktion som sedimentationsbassäng. De sediment som kvarhålls förloras för nedströms vatten. Till och med små dammar har visat sig beröva kustavsnitt med så mycket sand att badstränder och andra strukturer försvunnit. Dammen är en störning i ett mycket komplext system.
• Eftersom sedimentation sker i dammen så är utgående vatten fattigt på sediment.
Det blir därmed benäget att erodera fram nya sediment och erosionen ökar nedströms.
• Totalt blir det dock normalt en brist på finare sediment nedströms dammen, vilket gör att habitat som sandstränder och sandöar kan försvinna långt nedströms dammen. Strandvegetation påverkas ofta negativt härav.
• Vattenföringen nedströms påverkas ofta så att onaturliga flödesmönster uppstår.
Genom reglering minskas oftast högflöden vilka normalt formar flodfåran nedströms.
Detta gör att vattendraget nedströms får ett förändrat onaturligt tillstånd, ofta blir
det också smalare och mindre varierat, t.ex. kan kvillområden försvinna.
• Minskade högflöden medför också minskade översvämningar av omgivande stränder. Detta gör att mängden våtmark minskar, vattendragets självreningsförmåga minskar och vegetationen nedströms förändras (ökar oftast i mängd, men minskar i
diversitet). Den naturliga flödesvariationen i strandzonen förändras eller utebli varvid
den temporala variationen i växtsamhällen minskar (Malm Renöfält m.fl. 2005).
• Minskade översvämningar medför också att grundvattennivåerna sjunker nedströms
dammar. Detta i sin tur bidrar ytterligare till att minska å-/älvplanets yta. En mindre yta för vegetation och som filter av närsalter.
• Minskade naturlig variation (naturliga störningar) i form av låg- och högflöden kan
sänka ekosystemets produktivitet (Allan 1995).
• Dammar har visat sig bidra till växthuseffekten genom att den landvegetation
som bryts ned förvandlas till koldioxid och metan (sumpgas) (ex. Fearnside 1995).
Stora vattenmagasin i Kanada har antagits släppa ut lika mycket växthusgaser som
kraftverk som drivs med fossila bränslen (WCD 2000). Efterhand som magasinen åldras minskar dock deras produktion av växthusgaser.

Även i själva dammen uppstår med tiden negativa effekter. Vattenregleringen ger en erosion av stränder som leder till urlakning av sediment, organiskt material och närsalter. Initialt brukar detta medgöra en tillväxtökning hos fiskar, men ganska snart utarmas stränderna och fiskproduktionen minskar. Genom regleringen utarmas generellt strandzonens smådjur och växter. Stranden blir ofta smalare och strandvegetationen mindre utbredd. Vid regleringsamplituder över 3 m blir ljuset för vattenväxter ofta för dåligt på djup under
regleringsnivån. Då uppstår mycket dåliga produktionsförhållanden för smådjur och fisk genom att primärproduktionen minskar.
Kvicksilver
När man dämmer över torvmarker frigörs det kvicksilver som deponerats från luften under många år. Kvicksilverhalterna i fisk kan bli mycket höga, speciellt om det är stora vattenståndsvariationer som gynnar uppkomsten av metylkvicksilver.
Naturliga högflöden
Avsaknaden av naturliga högflöden gör att nedströms habitat starkt förändras. Vattendraget formas ju av högflödena. Försök att artificiellt släppa vatten förbi dammar för att efterlikna naturliga högflöden har visat sig ge viss återställning av naturliga habitat, men enstaka högflöden räcker inte för en återhämtning (Bednarek 2004).
Övergödning
En annan intressant effekt av dammar är att man tror att de kan bidra till övergödningsproblematiken genom att fungera som kiselfällor. Detta kan leda till att tillväxten av kiselalger blir begränsad och cyanobakterier gynnas. Preliminära data som
antyder att tillförseln av kisel från Östersjöns avrinningsområde minskat dramatiskt som en direkt effekt av reglering och fördämningar (Humborg m.fl. 2000). Detta kan vara en bidragande orsak till många av Östersjöns algblomningar.

[twinpower_feskarn]

mera kärnkraft!!!

[ÅsikteN]

Vilket regelverk syftar du på?

Har lite fakta från naturvårdsverket om vilka effekter dammar har för rinnande vatten:
........


.

Du får en guldstjärna av mig!!
Hedrar dig att du lagt ner dig och plockat fram all info.
Du gör skillnad här på FS.

(En lite passus på ditt material är att syrehalten kan vara högre i kallare vatten än i varmt vatten.
Genomtänkt i praktiken så kan ett kallare, djupförande vatten vara syrefattigare än ett turbulent, varmare ytvatten. Effekt av kraftverksdamm.)

Grön El kriterier är främst:
Förnybar energikälla - Energi som "förnyas", produceras på nytt genom att omvandlas i vårt ekologiska system. Exempel är vattenkraft, solenergi, vindenergi, biobränsle och vågenergi.
Torv är en gråzon enligt detta sätt att se förnyelsebarheten.

Man lägger inte in alla de konsekvenser Naturvårdsverket plockat fram.