Längd framför vikt?

[dennis]

Några spridda tankar kring längd kontra vikt.
OBS: nedanstående bygger på att man vill jämföra olika fiskar enligt något storleksmått. Huruvida sådana jämförelser är intressanta är en helt annan fråga.

1) Fiske kring lekperioder har nog inte enbart med extra vikt att göra. Det faktum att fisken samlas på platser som är kända och/eller lätta att hitta spelar nog in en hel del. Även utan den extra vikten från rommen skulle det nog bedrivas rätt mycket gäddfiske kring och på lekplatserna under mars-april.

2) Att fuska med längd är nog inte så svårt det heller. För det första är längden inte särskilt väldefinierad eller för den delen lätt att mäta. Dessutom har många arter ganska flexibla skelett som tillåter viss deformation. Prova att "dra isär" en gädda får ni se (välj naturligtvis en gädda som ändå klubbats för stekpannan). Där finns centimetrar att "tjäna" för den mindre nogräknade.

3) Ska man bli filosofisk så kan man hävda att i vår tredimensionella värld är volymen det mest naturliga storleksmåttet. Ur detta perspektiv är vikt (eller egentligen massa) ett naturligare storleksmått än längd. Vikten (massan) är ju proportionell mot volymen men vid längdmätning tappar man två av tre dimensioner. Längd- och omkretsmått kombinerat med tabeller eller ekvationer skulle dock kunna vara ett alternativt sätt att skatta volymen.

4) Ett exempel ur verkligheten:
Min tyngsta ål vägde strax över 2,5 kg och var 98 cm lång. Min längsta ål vägde strax under 1,8 kg och var 118 cm lång. Hur jag än vrider och vänder på min hjärna så kan jag inte tvinga mig att tycka att den på knappt 1,8 kg var "störst" av dom två.

5) Jag tror vi har två "viktmätartraditioner" i detta land. Dels det ursprungliga av ekonomisk karaktär som präglar "normalfiskarens" tankar. Den utpräglade specimenhuntern däremot har nog hämtat sina ideer från England tillsammans med övriga specimenhunting-influenser. Mitt intryck efter studier av engelsk fiskepress är att där anses vikt vara mer intressant än längd. Hade "specimenvågen" på 80-talet kommit från centraleuropa hade nog saker och ting sett annorlunda ut.


/Dennis (som redan har svår ålmetarabstinens, 5 månader kvar, det klarar jag aldrig)

[Jenk]

Har i staterna verkar piksen ganska jamntunna och man fiskar ju bara "insjo gadda". Problemet med Sverige ar att vi har vatten med riktiga Hawgs som Lodde att jamfora med smala insjogaddor. Jag gillar generellt konceptet med langd, och Buster har javligt ratt i att "varfor ar samma fisk utlekt vard mindre"?. Skulle vara bra for gaddan om man bara matte langden, dessutom skulle kanske piksen fa vara ifred fore och under lek till storre utstrackning om langden gallde. Tycker iden ar bra men Sverige ar ju sa inkort pa vikt sa det blir nog svart. Vete fan helt enkelt.

[Sturgeon]

Håller med Dennis, vikt är i brist på volym, den mest talande mätmetoden, säger mer tycker jag.

Även om vikt säger mer om fiskens kondition än om dess ålder så känns det bättre, om än kanske omständigare än längd, enklare att få längden på ett korrekt sätt, kan till och med mätas i vattnet osv.

Tycker inte att någon fisk är mindre värd, men större fisk är helt enkelt roligare ovsett längd eller vikt.

[BigFish]

Kan ju säga att jag hellre får en gädda på 12 kg som är 115 cm än en som väger 7 kg och är 115 cm... Men därmed inte sagt att man inte uppskattar 7 kg:s fisken! Men jämförelsevis så är ju den tyngre roligare. Tycker att det är en bra kombination av längd och vikt som vi har i Sverige idag. Men det hindrar ju ingen att för sig själv bara använda måttband eller?

[Saizen]

Jag är inte emot att måtta Gäddan, körde en Gäddtävling i höstas där det Team som fick längsta Gäddan vann.

Självklart en C&R tävling, den återkommer i vår om det är nån som är sugen.

Preliminärt blir det helgen efter GÖC, första helgen i maj, tror jag...

[BeBest]

Om det vore så att fiskarna hade enhetliga proportioner så vore naturligtvis det enkelt att acceptera ett längdmått, som avgörande för att bestämma en viss arts massa. Verkligheten har dock visat att längden är inte alltid räcker för en sån bestämning. Och det begränsar vår benägenhet att mäta annorlunda.

Men vi har även mer primitiva drifter som styr vårt handlande. Det freudianska detet (driftslivet) styr en hel del av våra värderingar om vilka fiskar som har ett värde för oss. Vill vi komma förbi dem måste vi bygga oss ett annorlunda system av moraliska värderingar (överjag) än det vi håller oss med idag. Vi måste skaffa oss ett överjag som klarar att kontrollera våra naturliga drifter, ett överjag som klarar att kasta bort viktig föda och ett överjag som klarar att omvärdera världen.

Vi kommer på köpet att få en än mera ångestfylld relation till naturliga företeelser som död och dödande men det är något vi får ta för att komma framåt i vår utveckling. Vi står inför eller är mitt uppe i ett paradigmskifte och det kommer att framöver sätta sina s(p)år.

Men är det väsentligt att bestämma ett bytes massa? Vi människor är utvecklingsbara, vilket innebär att när ett visst tankemönster eller handlingssätt inte längre är ändamålsenligt, så förändrar vi det mot en bättre anpassning till omständigheternas krav.

Gunnar Westrin har länge propagerat för att harren ska mätas i cm. Jag kommer inte ihåg hans omvandlingstabell nu men vill minnas att en harr med 50 cm längd väger drygt 1,5kilo. Det är ett litet sätt att förändra sättet att bedöma en harrs storlek.

Jag är helt övertygad om att massan eller kanske rättare sagt den del av massan man kan nyttigöra är det som styrt och fortfarande i viss mån styr vårt sätt att se på omvärlden. Det gäller oavsett det gäller en tall, en abborre eller en boxare. Var och en har sina särskiljande kvalitéer men det är efter den möjliga nyttigheten, vi innerst inne värderar dem. Vare sig det handlar om virke, mat eller slagkraft.

Det är ett sätt att se på omvärlden som ligger i våra gener(detet). Vi har genom alla generationer varit tvugna att skaffa oss föda, att kunna bygga oss bostäder och kunna försvara oss. Ju mer av det eftersökta vi kunnat få med oss på en och samma gång dess bättre. Att kunna fälla en stortall, dra upp gammelabborren eller slå ut motståndaren var ett sätt att visa att man hade resurser att hålla sig stark och vid god hälsa. Man var helt enkelt en på sitt sätt solvent person.

I dag är bytets massa ovesäntlig. Idag lever vi annorlunda, mera skyddat. Födan är lättillgänglig intill överflöd. Bostäder finns. Boxare är en lyxföreteelse som vi inte behöver annat än till att slå ut tilltänkta restauranggäster och sig själva. De gamla primitiva värderingarna har förlorat i värde även om de inte är utplånade ur vårt inre. Stenåldersmänniskan ligger inte många generationer bort och den tittar fram när vi minst anar det.

Vi kan numera tillåta oss en hel del lyxvanor. Vi kan använda våra bytens liv till att leka med. Att säga att så många fiskar kunde jag returnera. Betyder i praktiken att jag behöver dem inte för min och familjens försörjnig. Jag har råd att roa mig med maten.

Vi tillämpar t.ex. ofta C&R. Det är ett beteende som är fullkomligt tvärtemot alla de överlevnadsregler vilka fört civilisationen fram till den punkt där vi står idag. Förr var C&K det enda sättet att överleva.

Nu har med dagens ekonomiska struktur fisket blivit en av många möjliga lyxer vi kan roa oss med och vi kan saklöst rata det som förr var en familjs sista möjlighet till överlevnad. Vi är inte längre beroende av att få hem vår fångst till familjen för att den ska överleva. Vi behöver inte fångstens massa för att visa vår potens.

Vi kan visa vår ekonomiska överlägsenhet genom anlägga mer eller mindre skruvade moraliska värderingar för att distansera oss från dem som fortfarande tillämpar C&K. Och vi kan göra allt vad vi förmår för att modernisera vårt sätt att värdera vår omvärld. Därmed inte sagt att en modernisering innebär att något förbättras i ett längre perspektiv.

Som jag ser det är längdmåttet en naturlig följd av ett konsekvent tillämpande av C&R. Catch and release är en del av ett pågående paradigmskifte, vilket även omfattar massans reducerade betydelse för det egna egot. Längden har däremot fortfarande betydelse!

[Saizen]

Mycket txt, men tyvärr, jag tror dem flesta går efter vikten och kommer att göra det...

[Raven]

Det är lite lustigt och samtidigt inte alls konstigt att detta tankesätt uppkommer. Man träffar på det i samhället varje dag när personer i allmänt tal benämns som stora när de i min mening bara är långa. Å andra sidan är en kille liten om han är 1,65, trots att han kanske väger 100 pannor.

Nä, jag är helt och hållet för vikt, genom att bara använda längd begränsar vi oss till enbart en dimension. Sen huruvida detta är bäst för fisken och C&R är lite av en annan fråga tycker jag. Dock är vikt det mest korrekta måttet.

[Dinsdale Piranha]

Jag vet vad Buster försöker säga. Och håller med honom 100%.
Upplevelsen är det viktigaste. Inte hur stor eller tung en fisk är. man fiskar för sin egen skull och eftersträvar den ultimata upplevelsen.
En höstgädda på åtta kilo som ger en redig fajt, är roligare och mer värd för en själv och för själva upplevelsen av fisket, än en seg tiopannors lekgädda på våren.
Att väga eller mäta överhuvud taget, handlar bara om fåfänga och inbillningen att man är en "bättre" fiskare om den väger så mycket som möjligt.
Egentligen borde alla tabeller o listor o.s.v. tas bort, för de tjänar bara som "fåfängeförstärkare" och "egoboosters".
Det räcker med att man vet själv vad man fångat och hur mycket den fisken är värd för en själv.

[pontus]

Originally posted by Raven
Det är lite lustigt och samtidigt inte alls konstigt att detta tankesätt uppkommer. Man träffar på det i samhället varje dag när personer i allmänt tal benämns som stora när de i min mening bara är långa. Å andra sidan är en kille liten om han är 1,65, trots att han kanske väger 100 pannor.

Nä, jag är helt och hållet för vikt, genom att bara använda längd begränsar vi oss till enbart en dimension. Sen huruvida detta är bäst för fisken och C&R är lite av en annan fråga tycker jag. Dock är vikt det mest korrekta måttet.

Människan och fisken tillhör olika släkten. Det går omöjligt att bestämma åldern på en människa enbart genom att efterfråga längden, då de flesta individerna är fullvuxna vid 18-års ålder. En fisk kan växa ända tills den dör, bara den har tillräckligt att äta. Därför är fiskens längd väsäntligare i mina ögon, då vikten enbart är ett tecken på att fisken har gott om föda. Däremot har en fet gädda potential att växa sig lång då den har ett högt näringsintag.