Inspirerad av Carpoholics tråd "Banned from Ballasjön!!" skriver jag denna trevliga fiskehistoria.
Den visar att man måste visa lite stake ibland för att få till stånd lite förändring i detta avlånga land. "Civilkurage" kan löna sig!
Denna story utspelar sig vid Söderbysjön i Stockholm. Jag kallar den kort och gott:
Badkåt gubbjävel i mitt sutarswim.
Jag försökte mig på lite boltfiske efter sutare en mycket tidig morgon för några år sedan vid den vackra Söderbysjön (kanske skulle även någon av de fåtal karpar som simmar i sjön nappa). Jag slängde i lite mäsk för att locka in fisken och la ut ordentliga mattor med partiklar på platserna där mina beten skulle presenteras. Majs, kikärtor, kidneybönor... sutargodis.
Någon timme förflöt och enbart några solklara line bites störde idyllen. Helt plötsligt dyker en äldre herre upp enbart iklädd "speedos" och badlakan. Han promenerar raskt med kryckan mot mig. Kul, tänkte jag, han vill väl snacka lite. Så fel jag hade!
Han informerar mig om att han ska bada här. Jag kontrar med att mina beten är ute och att han kommer att skrämma bort fisken. Det struntar han blankt i för att han badat i sjön sedan 1948 och att det alltid funnits en badbrygga just här (det finns en halvruten brygga som ligger en halvmeter under vatten på stället ifråga). Jag påpekar att det finns en badplats inte långt ifrån mitt swim dit han kan bege sig. Nä, han måste bada här för att han har problem med benet (märkligt eftersom mitt swim är stenigt, klippigt och halt). Han ska simma just här på ren djävulskap...
Konversationen fortsätter och jag poängterar att jag var här först och att jag dessutom har fiskekort som ger mig rättighet att fiska här. Han säger att bryggan är en badbrygga och ingen fiskebrygga. Dessutom har badande alltid företräde. Då kontrar jag med att jag vill se hans "badkort" och poängterar att han får läsa på hemma angående bestämmelerna för aktiviteter runt sjön. Den som var först på plats har rätten på sin sida.
Han är väldigt otrevlig i sitt sätt att prata med mig och helt respektlöst hasar han ut i vattnet. Jag försökte att hindra honom utan våld men det gick inte så jag ropar något i stil med att han ska gå ut ur vattnet omedelbart. Han mumlar något. Då skriker jag med hög röst: - Gå ut ur vattnet annars får du en krok i röven gubbjävel! Nu tar det fart i gubben. Han badar inte länge till utan går ur vattnet och helt röd i ansiktet frågar mig vad jag kallade honom alldeles nyss. - Gubbjävel, svarar jag kort. Detta tycker han är helt respektlöst. Då påpekar jag att hans beteende är respektlöst och att han har tur att han inte är 40 år yngre och utan krycka- då hade han kanske fått på käften!
Han blir väldigt rädd och tar sig därifrån ganska snabbt. Jag skriker efter honom att han ska ha bättre koll på vad som gäller.
Historien hade kunnat ta slut här men vad är en god story utan en vändning...
Nästa dag följer bara matchspöt med. Fan, i denna sjö gäller det att vara mobil då swim kan bli helt förstörda av idioter! Efter någon timmes fiskande (med bättre resultat) kommer samma man tillbaka, frågar hur fisket är, är allmänt trevlig. Efter en stunds konversation ber han om ursäkt och säger att jag hade rätt. Jag ber om ursäkt för att jag förolämpat honom och poängterar att livet blir så mycket enklare om man visar varandra ömsesidig respekt. Han håller med och går bort och simmar på badplatsen en bit bort.
Den visar att man måste visa lite stake ibland för att få till stånd lite förändring i detta avlånga land. "Civilkurage" kan löna sig!
Denna story utspelar sig vid Söderbysjön i Stockholm. Jag kallar den kort och gott:
Badkåt gubbjävel i mitt sutarswim.
Jag försökte mig på lite boltfiske efter sutare en mycket tidig morgon för några år sedan vid den vackra Söderbysjön (kanske skulle även någon av de fåtal karpar som simmar i sjön nappa). Jag slängde i lite mäsk för att locka in fisken och la ut ordentliga mattor med partiklar på platserna där mina beten skulle presenteras. Majs, kikärtor, kidneybönor... sutargodis.
Någon timme förflöt och enbart några solklara line bites störde idyllen. Helt plötsligt dyker en äldre herre upp enbart iklädd "speedos" och badlakan. Han promenerar raskt med kryckan mot mig. Kul, tänkte jag, han vill väl snacka lite. Så fel jag hade!
Han informerar mig om att han ska bada här. Jag kontrar med att mina beten är ute och att han kommer att skrämma bort fisken. Det struntar han blankt i för att han badat i sjön sedan 1948 och att det alltid funnits en badbrygga just här (det finns en halvruten brygga som ligger en halvmeter under vatten på stället ifråga). Jag påpekar att det finns en badplats inte långt ifrån mitt swim dit han kan bege sig. Nä, han måste bada här för att han har problem med benet (märkligt eftersom mitt swim är stenigt, klippigt och halt). Han ska simma just här på ren djävulskap...
Konversationen fortsätter och jag poängterar att jag var här först och att jag dessutom har fiskekort som ger mig rättighet att fiska här. Han säger att bryggan är en badbrygga och ingen fiskebrygga. Dessutom har badande alltid företräde. Då kontrar jag med att jag vill se hans "badkort" och poängterar att han får läsa på hemma angående bestämmelerna för aktiviteter runt sjön. Den som var först på plats har rätten på sin sida.
Han är väldigt otrevlig i sitt sätt att prata med mig och helt respektlöst hasar han ut i vattnet. Jag försökte att hindra honom utan våld men det gick inte så jag ropar något i stil med att han ska gå ut ur vattnet omedelbart. Han mumlar något. Då skriker jag med hög röst: - Gå ut ur vattnet annars får du en krok i röven gubbjävel! Nu tar det fart i gubben. Han badar inte länge till utan går ur vattnet och helt röd i ansiktet frågar mig vad jag kallade honom alldeles nyss. - Gubbjävel, svarar jag kort. Detta tycker han är helt respektlöst. Då påpekar jag att hans beteende är respektlöst och att han har tur att han inte är 40 år yngre och utan krycka- då hade han kanske fått på käften!
Han blir väldigt rädd och tar sig därifrån ganska snabbt. Jag skriker efter honom att han ska ha bättre koll på vad som gäller.
Historien hade kunnat ta slut här men vad är en god story utan en vändning...
Nästa dag följer bara matchspöt med. Fan, i denna sjö gäller det att vara mobil då swim kan bli helt förstörda av idioter! Efter någon timmes fiskande (med bättre resultat) kommer samma man tillbaka, frågar hur fisket är, är allmänt trevlig. Efter en stunds konversation ber han om ursäkt och säger att jag hade rätt. Jag ber om ursäkt för att jag förolämpat honom och poängterar att livet blir så mycket enklare om man visar varandra ömsesidig respekt. Han håller med och går bort och simmar på badplatsen en bit bort.
Kommentera