Ja så har det oundvikliga slutligen skett, det som vi stoiskt under de senaste 4 - 5 åren ihärdigt skjutit framför oss med allt mer falnande motargument.
Jag och polaren har gått och blivit båtflyktingar!
Vi har mao sålt vårt pedantiskt skötta gamla kära flytetyg, en Ryds 480 styrpulpet med kärra och allt.
Åldern har till slut hunnit ifatt oss med ökande krämpor i slitna kroppar.
Både jag och polaren dras med ryggproblem, jag med ett ryggskott som spökar i tid och otid, och polarens skolios har blivit klart sämre.
Så ffa stampandet under gång är inte direkt ngn undergörande massage…
Vi har dessutom båda konstaterats ha blivit med gubbsjukan artros i båda tumlederna.
Att medvetet ”friveva” med handtaget mellan pek och långfinger går ju an för att skona tummarna. Men vid hugg går ju automatiken igång, och då tar de där förbannade tumjävlarna duktigt med stryk!
Att ha båt, båtplats och vinterförvaring mm är en jävulskt stor ynnest, men det ska ju nyttjas oxå, ofta och gärna!
Ser man sen till jobbet det medför att hålla en båt och utrustning i bra skick, och inte minst kostnaderna, så ska den ju inte bara stå på trailer elr ligga övergiven och skvalpa på båtplatsen!
Är allt då endast jämmer och elände i samband med försäljningen?
Ja tveklöst om man ser till vad vi fick, vi blev båda furstligt belönade med den ofantliga summan av en (1) krona var för den!
Och då ingick dessutom en ny motor som nätt och jämnt är inkörd.
Utan vidare tidernas sämsta affär kan tyckas. Ja rent ekonomiskt är det ju definitivt åt det hållet, men affären har dock sina klara ljusglimtar.
De nya ägarna är våra snart 30 åriga söner.
Vi kommer alltså även framöver att ha tillgång till båten.
Och om sanningen ska fram så har båtstackaren faktiskt inte stått övergiven på trailer eller skvalpat övergiven på båtplatsen i ngn nämnvärd utsträckning, då grabbarna använt den rätt friskt…
En naturlig övergång således.
De kmr inom kort att utrusta den med betydligt mer avancerad teknik än vad vi använt. Det gamla lodet och ”apan” ska lämna plats åt modernare attiraljer. Detta kmr enligt deras utsagor bla att medge att även svårt åldrade stofiler kan utöva ”prickskytte” på intet ont anande fisk…
Frågan är ju bara om beskriven målgrupp kan lära sig hantera de kommande high tech prylarna….
Spjuvrarna har för övrigt oxå med mkt breda leenden, oerhört beredvilligt erbjudit sig att iordningställa en rullator ramp till fromma för det grånande gardets båtbesök.
Men där är vi min själ inte än!
Fan ska ta bofinkarna om de inte sköter om båten lika bra som vi gjort!
Båtplatsen följde ju av förklarliga skäl inte med i köpet….
Jag och polaren har gått och blivit båtflyktingar!
Vi har mao sålt vårt pedantiskt skötta gamla kära flytetyg, en Ryds 480 styrpulpet med kärra och allt.
Åldern har till slut hunnit ifatt oss med ökande krämpor i slitna kroppar.
Både jag och polaren dras med ryggproblem, jag med ett ryggskott som spökar i tid och otid, och polarens skolios har blivit klart sämre.
Så ffa stampandet under gång är inte direkt ngn undergörande massage…
Vi har dessutom båda konstaterats ha blivit med gubbsjukan artros i båda tumlederna.
Att medvetet ”friveva” med handtaget mellan pek och långfinger går ju an för att skona tummarna. Men vid hugg går ju automatiken igång, och då tar de där förbannade tumjävlarna duktigt med stryk!
Att ha båt, båtplats och vinterförvaring mm är en jävulskt stor ynnest, men det ska ju nyttjas oxå, ofta och gärna!
Ser man sen till jobbet det medför att hålla en båt och utrustning i bra skick, och inte minst kostnaderna, så ska den ju inte bara stå på trailer elr ligga övergiven och skvalpa på båtplatsen!
Är allt då endast jämmer och elände i samband med försäljningen?
Ja tveklöst om man ser till vad vi fick, vi blev båda furstligt belönade med den ofantliga summan av en (1) krona var för den!
Och då ingick dessutom en ny motor som nätt och jämnt är inkörd.
Utan vidare tidernas sämsta affär kan tyckas. Ja rent ekonomiskt är det ju definitivt åt det hållet, men affären har dock sina klara ljusglimtar.
De nya ägarna är våra snart 30 åriga söner.
Vi kommer alltså även framöver att ha tillgång till båten.
Och om sanningen ska fram så har båtstackaren faktiskt inte stått övergiven på trailer eller skvalpat övergiven på båtplatsen i ngn nämnvärd utsträckning, då grabbarna använt den rätt friskt…
En naturlig övergång således.
De kmr inom kort att utrusta den med betydligt mer avancerad teknik än vad vi använt. Det gamla lodet och ”apan” ska lämna plats åt modernare attiraljer. Detta kmr enligt deras utsagor bla att medge att även svårt åldrade stofiler kan utöva ”prickskytte” på intet ont anande fisk…
Frågan är ju bara om beskriven målgrupp kan lära sig hantera de kommande high tech prylarna….
Spjuvrarna har för övrigt oxå med mkt breda leenden, oerhört beredvilligt erbjudit sig att iordningställa en rullator ramp till fromma för det grånande gardets båtbesök.
Men där är vi min själ inte än!
Fan ska ta bofinkarna om de inte sköter om båten lika bra som vi gjort!
Båtplatsen följde ju av förklarliga skäl inte med i köpet….
Kommentera