Vad skiljer å från älv

[Flötet]

Jag tror man i någon mån kan lägga historiska perspektiv på vattendragens betäckningar. Landet norr om Hälsingland var på 1000-talet tämligen okänt och i praktiken öppet för kolonisering av sydsvenska stormän. Det man ville åt var främst laxfisket.
Storleken på vattenflötet var vid den tiden okänt för de flesta. Det man kunde jämföra med var vad som mynnade i södra Östersjön och Västerhavet.

Å andra sidan var ju inte mellersta och norra Norrland folktomt. Där fanns samer, birkarlar samt en och annan som fann det bekvämt att använda vildmarken för att hålla sig undan i. Sjöar, bäckar, åar och älvar fick sina namn då, i den mån de inte redan var namngivna.
I Norrland var proportionerna en aning annorlunda än söderöver. Gertsbäcken för att nämna ett vattendrag är okänd för de flesta men de mindre flödena i Halland har vi lärt oss rapa upp mitt i natten : Viskan, Ätran, Spyan och Gallan. (Det senare var en liten flört med Populärmusik från Vittula. ) De flesta sydsvenska åarna torde reduceras till rännilar i förhållande till t.ex Gertsbäcken eller Vojmån.

Det finns alltså inget logiskt system i själva namnet. Möjligen kan man göra statistiska definitioner och utifrån dessa döpa om vår geografi men förändrar det världen egentligen?

Dig kan man alltid räkna med

[micke g]

Rörigt värre. Vad är då motala ström?

[micke.karl]

Längden borde inte påverka
Bredden skiftar ju även efter samma vatten vilket då oxå borde gå bort
Vattenföring samt fallhöjd däremot skulle jag gissa är ganska avgörande för namnet, vattenföringen är ju sen iofs ganska väl översstämmande med bredden i många fall.
Lokala variationer i språket påverkar nog lika mycket.

Mitt tips är allstå att med större mängd vatten ett vattendrag för så går namnen från bäck till å till älv. Älvliknande vattendrag som däremot har mindre fallhöjd (dvs mindre forsar o fall) kallar jag flod även om de är 3 ggr så bred som en normal älv.

Exempel från skogen. Flarkån rinner ihop med Kålabodaån, nedströms sammanflödet heter den Hertsångersälven (större vattenföring). Tomasbäcken rinner ihop med flera mindre bäckar (kan ej namnen) och får nya namnet Lillån (större vattenföring)

Att Göta älv är en älv blir då logiskt då det är svergies största vattendrag räknat i vattenföring (knappt 600 m3/s). Mörrumsån, Emån (som borde heta å även om den låg i norrland) samt Vojmån ligger på mellan 25 och 40 m3/s i jämförelse.
Ätran ska ligga på ca 50 m3/s och Lagan på drygt 80 m3/s.

Motala ström är kanske lite värre att knäcka men på många ställen så heter det ström när det är kortare passager av strömmande vattendrag mellan sjöar, dvs när det av totallängden är stor andel sjö (Boren, Roxen, Glan, Braviken i dett fallet). Stockholm ström är ju också en kortare passage mellan sjö o hav t ex.

De stora floderna i Europa typ Mosel, Rhen o Aare ligger på mellan 300 o 600 m/s och har i vissa fall rejäla fallhöjder från början men planar sedan ofta ut o blir mkt lungflytande stora delar av sträckningen. Kunde lika gärna hetat älvar men jag gissar på att lokal namnsättning (av oss som iofs inte är lokala) samt stora delar lugnflytande sträckor gör att här kallar vi det flod (vad tyskarna säger har jag inte en susning om)

Har inga vetenskapliga belägg för mina teorier men tycker nog att det stämmer i många fall o då det inte stämmer skyller jag på lokal namnsättning.

[Mackanlover]

Jag tror att älvar forsar mer på grunda områden med stora stenar m.m på bottnen. och man kan vada i en älv en Å är mycket djupare och den flyter sakta fram.