Har inhandlat två fisketidningar nu där båda drar på temat flugfiska gädda.
Det känns fel att det går mode i fiske. Varför vågar de inte gå sin egen väg? Det finns hur mycket intressant fiske som helst egentligen? Misstänker att det handlar om pengar, annonsintäkter, och att sälja prylar till folk som nappar på flugan. Men detta är ett respektlöst förhållningssätt till naturen, och till folk som vanligt. Här finns det väl förhoppningsvis fler som har ett respektfullt förhållande till naturen, plockar upp löslina, tar med plast och skräp hem etc..
Den totala upplevelsen.
Får man den med guccidrag, eller har du en liten gullig iller i rosa väska som hämtar fisken åt dig?
Hemliga ställen hittar man bara om man letar själv. Man kan med tålamod hitta fisk man vill ha överallt. Inget är enkelt, allt är enkelt, det beror på förhållningssätt inför sig själv och gud. Visst ber man ibland till andra krafter då tålamodet tryter! De gånger jag ber, känner jag helheten vid vattnet. Får jag inget, så får jag inget. Men jag har varit sann mot mig själv och hela alltet. Jag kan vara nöjd, 1-0 till fisken denna dag, i morgon är det kanske min tur.
Men vänner på denna fomidabla portal ut mot den virtuella fiskevärlden, det finns inget som slår upplevelsen och den existentiella närhet man kan få när det rätta ögonblicket infinner sig, den totala upplevelsen, då man avskalad står där under en lummig björk, på en brygga, vid en insjö eller älv, med en fluga och plockar en upp en regnbåge, man har köpt fiskekort, men ändå är den första tanken att sätta tillbaka fisken och att låta den leva vidare där den hör hemma.
Jag tycker att det är mäktigt att luska ut hur man kan få fisken, planera, studera vattnen och allt runt i kring. Ge mig ut och hän i flera dagar om det behövs.
I våras gick isen sent här, nu är det september. Men vilken formidabel säsong jag har haft. Personligt Gäddrekord på 8-9 kilo(vågen räckte inte) den slutade vid 7 kilo. Abborrekord på 1,1 kilo. Regnbåge på 1,1 kilo på flugspö. Sutare på nåt kilo, vägde den inte men fick den på kast, en vicke till och med. Horngädda ( vilken kamp) och sen gädda,gädda och 30 gäddor till. Alla runt 1-3 kilo och alla utom 4 har åkt tillbaka. Men det blir aldrig tråkigt, trots stukad fot, två dydopp vid återutsättningar och mycket annat träligt som händer då man fiskar
Det känns fel att det går mode i fiske. Varför vågar de inte gå sin egen väg? Det finns hur mycket intressant fiske som helst egentligen? Misstänker att det handlar om pengar, annonsintäkter, och att sälja prylar till folk som nappar på flugan. Men detta är ett respektlöst förhållningssätt till naturen, och till folk som vanligt. Här finns det väl förhoppningsvis fler som har ett respektfullt förhållande till naturen, plockar upp löslina, tar med plast och skräp hem etc..
Den totala upplevelsen.
Får man den med guccidrag, eller har du en liten gullig iller i rosa väska som hämtar fisken åt dig?
Hemliga ställen hittar man bara om man letar själv. Man kan med tålamod hitta fisk man vill ha överallt. Inget är enkelt, allt är enkelt, det beror på förhållningssätt inför sig själv och gud. Visst ber man ibland till andra krafter då tålamodet tryter! De gånger jag ber, känner jag helheten vid vattnet. Får jag inget, så får jag inget. Men jag har varit sann mot mig själv och hela alltet. Jag kan vara nöjd, 1-0 till fisken denna dag, i morgon är det kanske min tur.
Men vänner på denna fomidabla portal ut mot den virtuella fiskevärlden, det finns inget som slår upplevelsen och den existentiella närhet man kan få när det rätta ögonblicket infinner sig, den totala upplevelsen, då man avskalad står där under en lummig björk, på en brygga, vid en insjö eller älv, med en fluga och plockar en upp en regnbåge, man har köpt fiskekort, men ändå är den första tanken att sätta tillbaka fisken och att låta den leva vidare där den hör hemma.
Jag tycker att det är mäktigt att luska ut hur man kan få fisken, planera, studera vattnen och allt runt i kring. Ge mig ut och hän i flera dagar om det behövs.
I våras gick isen sent här, nu är det september. Men vilken formidabel säsong jag har haft. Personligt Gäddrekord på 8-9 kilo(vågen räckte inte) den slutade vid 7 kilo. Abborrekord på 1,1 kilo. Regnbåge på 1,1 kilo på flugspö. Sutare på nåt kilo, vägde den inte men fick den på kast, en vicke till och med. Horngädda ( vilken kamp) och sen gädda,gädda och 30 gäddor till. Alla runt 1-3 kilo och alla utom 4 har åkt tillbaka. Men det blir aldrig tråkigt, trots stukad fot, två dydopp vid återutsättningar och mycket annat träligt som händer då man fiskar

Kommentera