Tänkte kolla lite hur det upplevs med vett och etikett på vattnet, tanken är inte att starta "krig" men en vettig debatt.
Först och främst vill jag säga att jag både flugfiskar och spinnfiskar, men jag är inte trogen någon av formerna utan kör på det som fungerar och levererar för stunden.
När jag spinnfiskar håller jag minst 200-300 m från närmsta person (om jag inte känner dem, och i mån av plats just där) men ofta har det smugit sig upp en "vanligen" en flugfiskare bakom en och ställer sig på någon sida kanske max 50 m ifrån. Det som händer om jag spinnfiskar är att den sidan skärs av helt.
Sedan för att inte skapa dålig stämning eller "spinnjons" rykte så håller jag käft och går åt sidan för att öka avstånd.
Vidare så undrar jag varför man knappt kan lägga upp en bild på en Havsöring utan att få anklagande frågor som "din vikt längd är fel" är det avundsjuka? Misstro generellt? ... tror de att jag finner nöje i att lägga upp en bild och sedan ljuga ?
Om jag sagt till er att jag fångat en öring på 74cm och 4,6 kg vilket är ca 1.7 fulton, är det orimligt ... avundsjuka ?
Sedan på alla de år jag fångat öring har jag tagit hem TVÅ, anledning så illa krokad att de fick helt enkelt bli mat. Tyvärr var den ena även den finaste jag tagit till dagens datum.
Men varför ska man knappt våga yppa att man tagit hem den ... det är jätte tabu och oj nä varför gjorde du det ?
Är det sedan en hög flugfiskare i närheten så tisslas det och tasslas om "spinnjon" "bonkare" osv .... varför skall jag ha dåligt samvete för att jag tar hem i snitt 1 fisk om året ?
Om det så skulle vara den fetaste öringen på 6 kg blank och 90cm, så är det inte jag som skadar ekosystemet då jag redan är försiktig och "uppför" mig.
Hur är den allmänna känslan tycker ni ? Är det bara jag som är grinig ? Eller är det så att sportfiskare nu mera är så inbitna så att allt ska släppas, även om man själv ser att den fisken man släpper tillbaka är i så dålig kondition att den med största sannolikhet kommer att dö.
Vad tycker ni ? Vad är bra vad är mindre bra?
Först och främst vill jag säga att jag både flugfiskar och spinnfiskar, men jag är inte trogen någon av formerna utan kör på det som fungerar och levererar för stunden.
När jag spinnfiskar håller jag minst 200-300 m från närmsta person (om jag inte känner dem, och i mån av plats just där) men ofta har det smugit sig upp en "vanligen" en flugfiskare bakom en och ställer sig på någon sida kanske max 50 m ifrån. Det som händer om jag spinnfiskar är att den sidan skärs av helt.
Sedan för att inte skapa dålig stämning eller "spinnjons" rykte så håller jag käft och går åt sidan för att öka avstånd.
Vidare så undrar jag varför man knappt kan lägga upp en bild på en Havsöring utan att få anklagande frågor som "din vikt längd är fel" är det avundsjuka? Misstro generellt? ... tror de att jag finner nöje i att lägga upp en bild och sedan ljuga ?
Om jag sagt till er att jag fångat en öring på 74cm och 4,6 kg vilket är ca 1.7 fulton, är det orimligt ... avundsjuka ?
Sedan på alla de år jag fångat öring har jag tagit hem TVÅ, anledning så illa krokad att de fick helt enkelt bli mat. Tyvärr var den ena även den finaste jag tagit till dagens datum.
Men varför ska man knappt våga yppa att man tagit hem den ... det är jätte tabu och oj nä varför gjorde du det ?
Är det sedan en hög flugfiskare i närheten så tisslas det och tasslas om "spinnjon" "bonkare" osv .... varför skall jag ha dåligt samvete för att jag tar hem i snitt 1 fisk om året ?
Om det så skulle vara den fetaste öringen på 6 kg blank och 90cm, så är det inte jag som skadar ekosystemet då jag redan är försiktig och "uppför" mig.
Hur är den allmänna känslan tycker ni ? Är det bara jag som är grinig ? Eller är det så att sportfiskare nu mera är så inbitna så att allt ska släppas, även om man själv ser att den fisken man släpper tillbaka är i så dålig kondition att den med största sannolikhet kommer att dö.
Vad tycker ni ? Vad är bra vad är mindre bra?
Kommentera