Var går skillnaden mellan fiskefantast och fiskemissbrukare?
Det händer då och då att jag får höra av min omgivning att jag är en ”fiskemissbrukare eller fiskefanatiker”. Brukar bara le eller ge någon sarkastisk kommentar. Själv har jag den bestämda uppfattningen att jag har ett stort intresse i och med sportfisket och absolut inte har några missbruksproblem.
Eller???
Det första och vanligaste tecknet på missbruk i allmänhet är, förnekelse.
Generell beskrivning av missbruk kan lite slarvigt beskrivas som omåttligt och skadligt bruk, över konsumtion, beroende, Socialt tillbakadragande, Tappar greppet över det sociala livet såväl umgängesmässigt som hälsomässigt och ekonomiskt. Tänker ständigt på sitt ”missbruk”, försvarar det och försöker få med andra.
I den nu mera växande skaran av missbruk som man kan få kvalificerad hjälp för som tex. Alkohol, droger, tabletter, spel, sex, mat, data/Internet och konsumtion. Så är det i den sista, konsumtion som jag kan känna att det kanske borde ringa en liten varnings klocka när man har fler spön än det finns pinnar i ett plockepinnspel. Eller fler flytoveraller än kostymer och fler vadare än finbyxor eller fler napplarm än lampor i sitt hem.
Kan inköp av fiske prylar i sig vara en hobby?
Träffade en kille som efter att ha mer eller mindre bott 3 veckor vid en älv med flugspöt ständigt i närheten las in på psyket. Har även fått höra en skröna om en kille som fick sparken för att han ständigt surfade på fiskesajter. Och flera grabbiga män som efter någon öl har sagt att dom valde fisket före hemmet med fru och barn. Kan det verkligen bara vara deras passion för fisket som är orsaken till dessa tragiska människoöden? Nä, det tror jag faktiskt inte.
Varför har jag nu skrivit detta? Det vet jag faktiskt inte. Kanske är det för att jag inte ska ha dåligt samvete om jag skulle köpa mig en ny jerkdrag i morgon.
Men vem vet denna tråd kanske lockar någon att skriva mer om detta eller någon som har kunskap i ämnet.
// Ivman
Det händer då och då att jag får höra av min omgivning att jag är en ”fiskemissbrukare eller fiskefanatiker”. Brukar bara le eller ge någon sarkastisk kommentar. Själv har jag den bestämda uppfattningen att jag har ett stort intresse i och med sportfisket och absolut inte har några missbruksproblem.
Eller???
Det första och vanligaste tecknet på missbruk i allmänhet är, förnekelse.
Generell beskrivning av missbruk kan lite slarvigt beskrivas som omåttligt och skadligt bruk, över konsumtion, beroende, Socialt tillbakadragande, Tappar greppet över det sociala livet såväl umgängesmässigt som hälsomässigt och ekonomiskt. Tänker ständigt på sitt ”missbruk”, försvarar det och försöker få med andra.
I den nu mera växande skaran av missbruk som man kan få kvalificerad hjälp för som tex. Alkohol, droger, tabletter, spel, sex, mat, data/Internet och konsumtion. Så är det i den sista, konsumtion som jag kan känna att det kanske borde ringa en liten varnings klocka när man har fler spön än det finns pinnar i ett plockepinnspel. Eller fler flytoveraller än kostymer och fler vadare än finbyxor eller fler napplarm än lampor i sitt hem.
Kan inköp av fiske prylar i sig vara en hobby?
Träffade en kille som efter att ha mer eller mindre bott 3 veckor vid en älv med flugspöt ständigt i närheten las in på psyket. Har även fått höra en skröna om en kille som fick sparken för att han ständigt surfade på fiskesajter. Och flera grabbiga män som efter någon öl har sagt att dom valde fisket före hemmet med fru och barn. Kan det verkligen bara vara deras passion för fisket som är orsaken till dessa tragiska människoöden? Nä, det tror jag faktiskt inte.
Varför har jag nu skrivit detta? Det vet jag faktiskt inte. Kanske är det för att jag inte ska ha dåligt samvete om jag skulle köpa mig en ny jerkdrag i morgon.
Men vem vet denna tråd kanske lockar någon att skriva mer om detta eller någon som har kunskap i ämnet.
// Ivman
vem vet vi kanske syns i ”ringen” *L*
Kommentera