Jag Vet att det redan finns en tråd som tar upp ämnet, men idag lackade jag så brutalt och ohämmat att jag gav upp min fisketur efter redan 1 timma.
Jag kollar med hjälp av ekolodet upp en udde där det sluttar brant ner till c:a 15 meter och ingen ligger och solar, folktomt för en gång skull.
Sätter på mina nya STORA relaxjiggar med tunga huvuden på tafsen ochg börjar fiska. Inga napp eller ens känn. Efter c:a en halvtimma ser jag en båt i ögonvrån, de ska lägga till på nästa udde "lungt då" tänker jag. Helt plötsligt får de dock för sig att byta till den udde jag står och fiskar vid.
Under vilt gestikulerande överväger de vart de ska göra an båten, tror ingen ens ser att jag står där. De är påväg RAKT mot min båt.
Snabbt som attan upp med ankaret o dra vidare mot nästa ställe då.
Ställer mig nu där jag räknar med att båtar håller avstånd, kastar c:a en halvtimma då en båt åter uppenbarar sig på väg åt mitt håll.
Denna gång är det uppskattningsvis 2 familjer nerproppade i en aldeles för liten båt med en unge på en "flytring" på släp. Plattan i botten och aldeles för lite vett i skallen har de oxo.
Båten i fråga, (som ni säkert förstår drar upp HÖGA vågor med sitt släp och relativt höga fart) drar förbi på ett halvt kasts avstånd. Först skiter jag i det men sen upptäcker jag att det inte går att stå i min lilla stackars båt utan att bli ivägskickad till månen av vågorna. Jag sätter mig därför ner och håller i mig och hoppas på hjälp av högre makter.
Allvarligt talat, inför körkort för småbåtar eller liknande, folk vet inte hur man ska uppföra sig på sjön, alla hämningar släpper och många (ABSOLUT INTE ALLA) tror att det är OK att åka 5 meter från en annan båt och "fråga om läget".
Nu vart jag så sur att jag åkte hem o satte mig o skrev detta ist för o fiska, det får blir nattfiske tills sommaren är över tror jag. Mina argaste tankar om de som kör dessa båtar platsar inte på det här forumet så jag håller mig, men säkert förstår ni.
Jag kollar med hjälp av ekolodet upp en udde där det sluttar brant ner till c:a 15 meter och ingen ligger och solar, folktomt för en gång skull.
Sätter på mina nya STORA relaxjiggar med tunga huvuden på tafsen ochg börjar fiska. Inga napp eller ens känn. Efter c:a en halvtimma ser jag en båt i ögonvrån, de ska lägga till på nästa udde "lungt då" tänker jag. Helt plötsligt får de dock för sig att byta till den udde jag står och fiskar vid.
Under vilt gestikulerande överväger de vart de ska göra an båten, tror ingen ens ser att jag står där. De är påväg RAKT mot min båt.
Snabbt som attan upp med ankaret o dra vidare mot nästa ställe då.
Ställer mig nu där jag räknar med att båtar håller avstånd, kastar c:a en halvtimma då en båt åter uppenbarar sig på väg åt mitt håll.
Denna gång är det uppskattningsvis 2 familjer nerproppade i en aldeles för liten båt med en unge på en "flytring" på släp. Plattan i botten och aldeles för lite vett i skallen har de oxo.
Båten i fråga, (som ni säkert förstår drar upp HÖGA vågor med sitt släp och relativt höga fart) drar förbi på ett halvt kasts avstånd. Först skiter jag i det men sen upptäcker jag att det inte går att stå i min lilla stackars båt utan att bli ivägskickad till månen av vågorna. Jag sätter mig därför ner och håller i mig och hoppas på hjälp av högre makter.
Allvarligt talat, inför körkort för småbåtar eller liknande, folk vet inte hur man ska uppföra sig på sjön, alla hämningar släpper och många (ABSOLUT INTE ALLA) tror att det är OK att åka 5 meter från en annan båt och "fråga om läget".
Nu vart jag så sur att jag åkte hem o satte mig o skrev detta ist för o fiska, det får blir nattfiske tills sommaren är över tror jag. Mina argaste tankar om de som kör dessa båtar platsar inte på det här forumet så jag håller mig, men säkert förstår ni.
Kommentera