Kemikaliers påverkan på fisken
Hej igen alla fiskesnackare ! Det va ett tag sedan. Är tillbaka efter ett hårt jobbande halvår
Vill kasta in en brandfackla i er lugna forumsvardag med betessnack, båtfunderingar mm och få lite fart på hjärncellerna med en helt annat sak.
Det har i många trådar pekats ut olika orsaker till varför fiskebeståndet är så dåligt i våra vatten. Allt ifrån nätfiskare, invandrare med stora svarta plastsäckar till trollare och vanliga sportfiskare som inte kör C&R.
Detta är inte ett inlägg som vill skuldbelägga någon eller motsäga det ovan. Allt bidrar och alla har vi vår skuld i att det ser ut som det gör. Mitt inlägg här är om något som väckt mitt intresse men också vissa farhågor. Är inget proffs på detta utan en enkel lekman inom området. Kan bara plocka och tolka det jag läser mig till. Jag vill utan att peka på att detta är sanningen göra er lite mer uppmärksamma på och medvetna om detta med kemikalier. Så jag tänkte ge er lite inblick i ämnet och hoppas på era reaktioner, kommentarer men också tillrättavisningar där jag framfört felaktiga uppgifter. Det som gör detta ämne så intressant är att vi alla är delaktiga vare sig vi vet det eller inte.
Samtliga uppgifter här nedan är hämtade/kopierade från olika forskarrapporter som finns på nätet.
Så tråden gäller. Vad vet vi om kemikalier?
1. Lite allmänt info
Många tror att kemikalier bara är dessa konstiga burkar i garaget eller målarboden, sanningen är att det är allt du har runt dig, på dig just nu. Allt i ditt hem, badrum och ja du har det t.o.m. i kylen och äter det. Stor del av din fiskeutrustning är kemikalier
Lite över 100 000 olika kemikalier finns registrerade i EU/Sverige (nämns att med mörkerantalet kan vara uppemot 140 000). Av dessa (100 t) har knappt fem procent testats avseende miljö- och hälsoeffekter så om resten är farliga eller ofarliga vet man inte.
Mellan 50 000 och 100 000 kemiska ämnen är i BRUK i Sverige idag. Av dessa har cirka 30 000 ämnen klassats som hälso- och eller miljöfarliga.
Idag använder människan kring 500 miljoner ton kemikalier per år.
Bara dagens användning av tandkräm motsvarar 65 000 ton kemikalier i Europa per år. Helt i onödan. Redigerar då raden verkar svårförstålig, det är inte tandkrämen som är onödig, det är dom få % kemikalier som uppgår till 65 000 ton helt i onödan, då det finns alternativ tandkräm.
M74 är den allvarligaste och mest storskaliga kända störning av fortplantningen hos någon fiskart som observerats i svenska vatten. ( M står för miljöbetingad (läs kemikalie, egen not.) och 74 för årtalet ) Senaste händelsen med laxen i mörrumsån känner väl alla också till. För er som inte vet så slog M74 ut nästan hela laxbeståndet i östersjön.
Enligt en amerikansk studie föds en bebis med i genomsnitt 200 icke-naturliga kemikalier i blodet, (kan vara så mycket som 300 kemikalier i enstaka fall) bland annat bekämpningsmedel, antibakteriemedel, industrikemikalier och flamskyddsmedel.
En svensk studie från SLU visar att det i snitt finns omkring 57 olika bekämpningsmedel i svenska vattendrag och åar.
2. Vad kännetecknar ett miljögift?
Miljögifter är kemikalier som redan i mycket små mängder kan ge skador på hälsa och miljö.
Den som läser facklitteratur om miljögifter stöter snart på förkortningen PBT. P står för persistent, som betyder motståndskraftig mot nedbrytning. B står för bioackumulerande, dvs. lagras i levande varelser. T står för toxisk, som betyder giftig. Redan ämnen som är P och B bör anses som farliga och oönskade.
Det finns rapporter som påvisar att flera olika ämnen som var och en inte ger några effekter på levande organismer i små doser ger allvarliga problem då dom samverkar. Detta innebär att man inte bara kan testa en kemikalie utan även alla dessa varianter av samverkan med andra (i sig självt ofarliga) kemikalier. Detta benämns ofta för cocktail effekten, när flera icke skadliga kemikalier tillsammans bildar en skadlig soppa.
Det finns många rapporter om störningar av fiskars fortplantningsfunktion. Det kan gälla ofullständigt utvecklade könskörtlar, ökad yngeldödlighet, skeva könskvoter och dubbelkönade fiskar. Dessa effekter har en sannolik koppling till utsläpp av hormonstörande ämnen (kemikalier) (t.ex. p-piller, mjukgörare som bisfenol A, alkylfenoler, och vissa halogenerade ämnen mm mm) Dessa observationer hos fisk i recipienter och från laboratorieförsök indikerar att ett stort antal antropogena kemikalier, som släpps ut i miljön, har potential att påverka fortplantningsförmågan hos fiskar. För varje år så blir andelen konstgjordsbefruktade barn i världen bara fler och fler. En man i stan har enormt mycket sämre spermiekvalitet redan idag jämfört med naturfolk.
En stor del av alla kemikalier vi använder hamnar till slut i våra sjöar och hav.
3. Ett exempel av dessa 100 tusen
Vi ska börja med ett ämne som heter Triklosan som är ett konserverings och bakteriedödande ämne.
Först några ord som professorn sa på våran kemikaliekurs för många år sedan: citat ”alla vet vad som händer med vatten i en burk med tiden. Det ruttnar, möglar, bildas svampar, algier, bakterier mm. Så en enkel sak du kan göra för att undvika otäcka kemikalier i din vardag? läs innehållsförteckningen, (först angivna är det mest innehåll av och nästa angivna lite mindre osv osv). Börjar det med aqua (vatten) så kan ni vara alldeles säkra på att det är tillsatt en mäng kemikalier för att hämma bakterietillväxten och som konserveringsmedel. Gå nu hem och läs på det ni har därhemma, tvålar, krämer, schampon mm mm. slut citat. Nu gällde inte hans ord just triklosan utan generellt om bakteriedödande kemikalier.
Triklosan är mest känt som tillsats i tandkräm och förekommer som aktiv substans i cirka 25% av all tandkräm. Men du hittar det även i produkter såsom tvålar och hudkrämer mm i underkläder och sportkläder, samt i förpackningsmaterial och skärbrädor.
Triklosan (tidigare kallat Irgasan[1]), C12H7Cl3O2, 5-klor-2-(2,4-diklorfenoxi)fenol eller 2,4,4'-triklor-2'-hydroxidifenyleter är ett organiskt antibakteriellt ämne som kemiskt har funktionella grupper som gör det till både en fenol och en eter.
Triklosans miljöfarlighetsbedömning i enlighet med KIFS 2001:3 är Miljöfarlig, N (betyder att ämnet ska märkas med miljöfarlighetssymbol), R 50, Mycket giftigt för vattenlevande organismer och R 53 Kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön.[2] "Natriumlauryletersulfat och triklosan har de högsta riskkvoterna för vatten, vilket indikerar att dessa ämnen kan ha negativa miljöeffekter.
Triclosan anses av Kemikalieinspektionen som ett extremt giftigt ämne som är akut dödligt för vattenlevande organismer och som kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Triclosan kan dessutom omvandlas till dioxiner vid förbränning.
Effekten av triclosan har studerats på ett flertal fisk- och algarter. Alger är avsevärt mer känsliga än andra grupper, men triclosan är även toxiskt för kräftdjur och fisk.
Bara dagens användning av tandkräm motsvarar 65 000 ton kemikalier i Europa per år.
Alla ni som använt Colgate eller pepsodent aj aj aj
Kan tillägga att ämnet inte förekommer i tandkräm i Sverige idag, men kolla allt annat om ni kan se det i innehållsförteckningen på det ni har i hyllorna. Kolla lite på det ni har i kylen också, smörgåsmargarin bör ju inte börja med vatten i innehållsförteckningen eller ?
Detta var ett av dessa kemikalier. Och det kan bara bli värre.
Ftalater?
Per-fluorerade ämnen
Bisfenol-A
Bara för att nämna några av dessa 100 tusentals
4 Vi tar en kemikalie vi alla använt flitigt, Ftalater
Hämtat från kemikalieinspektionen och kemi.se:
Ftalater är en grupp av kemikalier som produceras i stora mängder och förekommer i en lång rad vardagsartiklar. Små ftalater med låg molekylvikt finner man i hygienartiklar och kosmetika medan större ftalater med högre molekylvikt används som mjukgörare i plast. ( Ftalater kan störa fosterutveckling och fortplantningsförmåga. Exempelvis är DEHP, DBP och BBP bioackumulerande och mycket giftiga för vattenlevande organismer. Andra otäcka Ftalater är bl.a. DINP, DIDP, DNOP)
Hämtat från naturskyddsföreningen:
Ftalaten DEHP är klassificerad som reproduktionstoxisk kategori 2, R60 (kan ge nedsatt fortplantningsförmåga) och R61 (kan ge fosterskador). DBP och BBP är klassificerade som reproduktionstoxiska kategori 2 & 3, R61 (kan ge fosterskador) och R62 (risk för nedsatt fortplantningsförmåga). Övriga analyserade ftalater har i dagsläget ingen officiell klassificering. Ftalaterna är inte kemiskt bundna till PVC-plast, vilket gör att de med tiden lakas ur till vatten eller evaporerar från plasten till luften. (Thousand tons of plastic soft lure are deposited on the bottom of lakes), (kommer I nästa stycke)
Hämtat från amerikansk artikel:
To create a typical plastic lure, manufacturers often dope polyvinyl chloride (PVC) with phthalates, which are chemical compounds that serve to enhance the flexibility, transparency, and durability of the lure. “Half the weight of these lures is plasticizer, or very-low molecular-weight materials that are called phthalates,” Tim Osswald, director of the Polymer Engineering Center at the UW-Madison, says. Unfortunately, these phthalates have been shown to pose significant health risks to humans and wildlife alike. If fact, they are prohibited for use in many products in different states. Therefore, it is particularly disturbing, according to Ben Hobbin, CEO and president of the Lake Resources Group based in Waunakee, that several thousand tons of plastic soft lure are deposited on the bottom of lakes, rivers, and other waterways each year, threatening the surrounding fauna and flora.
Utdrag ur en bok om plastic lures, http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1577/M08-085.1
Thirty-eight brook trout Salvelinus fontinalis were fed a commercial trout diet mixed with a free-choice assortment of soft plastic lures (SPLs) over a 90-day period. Fish growth was recorded and compared with that of a control group. The brook trout readily ate the SPLs from the water's surface as well as from the tank bottom. At the conclusion of the study, SPLs were recovered from the stomachs of 63% of the test fish. Several fish stomachs contained multiple lures. Twelve percent of the fish voluntarily ingested more than 10% of their body mass in SPLs. These fish lost a significant amount of weight during the study, had a significant decrease in body condition factor, and began displaying anorexic behaviors. For these reasons, anglers should be discouraged from discarding used SPLs in trout waters. (Notera att hur pass reproduktionsdugliga eller genetiskt friska dom var inte nämndes)
Ska tillägga att det finns beten I olika material bra eller bättre än PVC som siliconer (hmmm vi tittar på det senare) och andra som PVOH, gelatiner mm.
Men detta är en djungel och otroligt svårt att få fram vad som ingår i våra jiggar. Jag är tacksam om någon vill hjälpa till och belysa saken. Berkley påstår ju att deras GULP mm bara innehåller naturliga ingredienser. Är det så? Jag är ytterst tveksam. Och allt annat då?
5. Ett litet axplock av annat godis
Här kommer ett axplock andra kemikalier vilka alla är giftiga till mycket giftiga med påverkan på vattenlevande djur och organismer. Kolla vad ni har i badrummet, krämer, sololjor, schampon, mm mm. Hoppas inte att ni finner något som innehåller nått av detta.
Påminn mig så ska vi belysa sololjor om ni vill, vi smörjer in, badar av i vattnet, på med nytt osv och det finns några potenta killers gömda, kolla in länken pkt8 övrigt.
• Ethylhexyl Methoxycinnamate
• Octocrylene
• Cyklohexasiloxane
• Oxybenzone och Octyl methoxycinnamate
• retinol and retinyl palmitate
• Butyl Methoxydibenzoylmethane
• Methylchloroisothiazolinon
• Methylisothiazolinon
• ParaPhenylenDiamin
• Zinkpyrition
Har ni lust och är nyfikna kan ni ju kolla efter detta också, lite mindre allvarligt men inte bra och fullständigt meningslöst att hälla ut i havet när vi duschar. 3-benzylidene camphor, benzophenone-3Avobenzone, Cinoxate, Dioxybenzone, Homosalate, Menthyl anthranilate, Octocrylene, Octomethoxycinnamate, Octylsalicylate, PadimateO, Phenylbenzimidazole, Sulisobenzone.
6. Väldigt kort om Fluorerade ämnen
fluorerade miljögifter finns i impregneringsmedel. (Per-fluorerade ämnen)
Ofta finns ämnena i produkter som kan köpas i butik och som ska fylla en eller annan funktion; smutsavvisande, vattentätt, material som andas, flamskydd. De används i flera olika produkter men Kemikalieinspektionen uppskattar att textilimpregnering är det avgjort största användningsområdet i Sverige. Förutom i allvädersprodukter: jackor, byxor, mössor, skor, tält impregneras sängkläder, dukar, markiser med mera. (Redan små mängder har visat sig ge mycket tydliga skadeeffekter på reproduktionen, cellfunktionen och hormonsystemet precis som för andra miljögifter.)
Globalt uppskattas produktionskapaciteten till cirka 10 000 ton om året, varav cirka hälften går till textilimpregnering.
7. Väldigt kort om Bisfenoler
Bisfenol A (BPA) används huvudsakligen till produktion av polykarbonatplast och till s.k.
epoxiinnehållande limmer, lacker mm. Polykarbonatplaster har stor spridning och användning
i samhället, ( Baserat på laboratorieförsök och observationer av olika organismer i miljön,
anses BPA kunna leda till feminisering av hanar. BPA är klassificerat som farligt för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i miljön.)
8. För er som vill veta mer, några länkar
Här kan du läsa lite om vad du har i badrummet.
TOXIKOLOGISKA RÅDET:s skrivelse om Kemikalier och fortplantningsstörningar
Läs denna rapport så får du en liten insikt i vad du har i badrummet.
Här kan du läsa lite om perflourerade ämnen.
Övrigt intressant
9. Läkemedel
Hittade inte rapporten men har läst att 80% av alla läkemedel vi använder går med urinen ut i våra vatten. Våra kvinnors P-piller ställer till med mer än dödar våra spermier.
Läkemedel i Sverige år 2007
• Antal godkända läkemedel: ca 9 000 st
• Antal aktiva substanser: ca 1 200 st
• Antal dygnsdoser: > 6,6 miljarder DDD (definierade dygnsdoser)
• Mängd aktiv substans: > 1 000 ton
• Antal förpackningar: 158 miljoner
10. Sammanfattning
Det ska nämnas att det finns rapporter som ger en helt annan bild än de länkar ni hittar här. En rapport menar att kemikalier i våra vatten har minskat drastiskt sen 60-70 talet under samma period som fiskbeståndet försvagats och man menar därmed att kemikalierna inte är boven.
Oavsett hur det är med den saken tycker jag inte att vi bara ska blunda och tro att vi är oskyldiga. Vi har alla ett ansvar för dom produkter vi använder. Och farliga eller ej, ska vi verkligen acceptera alla dessa kemikalier ?
Jag har bara berört några få. Finns som sagt ett antal tusen potenta killers i vår vardag. Påminn mig så ska ni få lite om plasttofflorna några av er säkert har. Tror ni kan läsa lite om foppatofflor i länk under pkt8 övrigt. Bromerade flamskyddsmedel är en annan. Listan kan som ni förstår göras lång.
Hua detta va en predikan värre än kyrkan känner jag. Hoppas ni förstår andemeningen, vill inte skuldbelägga någon bara ge er lite mer kännedom, man behöver inte vara vara expert för att bry sig.
Måste även citera en klok man här på forumet som sa följande:
"Fan vad det skulle kunna göras mycket för fiskbeståndet, men man är ju bara människa. Allt är fan på väg i diket; Idiotvinter i Sverige, Idiotregim i Libyen, totalkaos i Japan. Jag är så jävla glad över att kunna puttra ut med båten i skymningen och lura upp lite undervattensdjur. Ibland får de simma hem igen, men ibland får de bli käk."
Förlåt om jag nyttjade dina ord, ***xx, men det var väldigt bra formulerat, med glimten i ögat men samtidigt allvarliga ord rakt i nyllet.
Vill kasta in en brandfackla i er lugna forumsvardag med betessnack, båtfunderingar mm och få lite fart på hjärncellerna med en helt annat sak.
Det har i många trådar pekats ut olika orsaker till varför fiskebeståndet är så dåligt i våra vatten. Allt ifrån nätfiskare, invandrare med stora svarta plastsäckar till trollare och vanliga sportfiskare som inte kör C&R.
Detta är inte ett inlägg som vill skuldbelägga någon eller motsäga det ovan. Allt bidrar och alla har vi vår skuld i att det ser ut som det gör. Mitt inlägg här är om något som väckt mitt intresse men också vissa farhågor. Är inget proffs på detta utan en enkel lekman inom området. Kan bara plocka och tolka det jag läser mig till. Jag vill utan att peka på att detta är sanningen göra er lite mer uppmärksamma på och medvetna om detta med kemikalier. Så jag tänkte ge er lite inblick i ämnet och hoppas på era reaktioner, kommentarer men också tillrättavisningar där jag framfört felaktiga uppgifter. Det som gör detta ämne så intressant är att vi alla är delaktiga vare sig vi vet det eller inte.
Samtliga uppgifter här nedan är hämtade/kopierade från olika forskarrapporter som finns på nätet.
Så tråden gäller. Vad vet vi om kemikalier?
1. Lite allmänt info
Många tror att kemikalier bara är dessa konstiga burkar i garaget eller målarboden, sanningen är att det är allt du har runt dig, på dig just nu. Allt i ditt hem, badrum och ja du har det t.o.m. i kylen och äter det. Stor del av din fiskeutrustning är kemikalier
Lite över 100 000 olika kemikalier finns registrerade i EU/Sverige (nämns att med mörkerantalet kan vara uppemot 140 000). Av dessa (100 t) har knappt fem procent testats avseende miljö- och hälsoeffekter så om resten är farliga eller ofarliga vet man inte.
Mellan 50 000 och 100 000 kemiska ämnen är i BRUK i Sverige idag. Av dessa har cirka 30 000 ämnen klassats som hälso- och eller miljöfarliga.
Idag använder människan kring 500 miljoner ton kemikalier per år.
Bara dagens användning av tandkräm motsvarar 65 000 ton kemikalier i Europa per år. Helt i onödan. Redigerar då raden verkar svårförstålig, det är inte tandkrämen som är onödig, det är dom få % kemikalier som uppgår till 65 000 ton helt i onödan, då det finns alternativ tandkräm.
M74 är den allvarligaste och mest storskaliga kända störning av fortplantningen hos någon fiskart som observerats i svenska vatten. ( M står för miljöbetingad (läs kemikalie, egen not.) och 74 för årtalet ) Senaste händelsen med laxen i mörrumsån känner väl alla också till. För er som inte vet så slog M74 ut nästan hela laxbeståndet i östersjön.
Enligt en amerikansk studie föds en bebis med i genomsnitt 200 icke-naturliga kemikalier i blodet, (kan vara så mycket som 300 kemikalier i enstaka fall) bland annat bekämpningsmedel, antibakteriemedel, industrikemikalier och flamskyddsmedel.
En svensk studie från SLU visar att det i snitt finns omkring 57 olika bekämpningsmedel i svenska vattendrag och åar.
2. Vad kännetecknar ett miljögift?
Miljögifter är kemikalier som redan i mycket små mängder kan ge skador på hälsa och miljö.
Den som läser facklitteratur om miljögifter stöter snart på förkortningen PBT. P står för persistent, som betyder motståndskraftig mot nedbrytning. B står för bioackumulerande, dvs. lagras i levande varelser. T står för toxisk, som betyder giftig. Redan ämnen som är P och B bör anses som farliga och oönskade.
Det finns rapporter som påvisar att flera olika ämnen som var och en inte ger några effekter på levande organismer i små doser ger allvarliga problem då dom samverkar. Detta innebär att man inte bara kan testa en kemikalie utan även alla dessa varianter av samverkan med andra (i sig självt ofarliga) kemikalier. Detta benämns ofta för cocktail effekten, när flera icke skadliga kemikalier tillsammans bildar en skadlig soppa.
Det finns många rapporter om störningar av fiskars fortplantningsfunktion. Det kan gälla ofullständigt utvecklade könskörtlar, ökad yngeldödlighet, skeva könskvoter och dubbelkönade fiskar. Dessa effekter har en sannolik koppling till utsläpp av hormonstörande ämnen (kemikalier) (t.ex. p-piller, mjukgörare som bisfenol A, alkylfenoler, och vissa halogenerade ämnen mm mm) Dessa observationer hos fisk i recipienter och från laboratorieförsök indikerar att ett stort antal antropogena kemikalier, som släpps ut i miljön, har potential att påverka fortplantningsförmågan hos fiskar. För varje år så blir andelen konstgjordsbefruktade barn i världen bara fler och fler. En man i stan har enormt mycket sämre spermiekvalitet redan idag jämfört med naturfolk.
En stor del av alla kemikalier vi använder hamnar till slut i våra sjöar och hav.
3. Ett exempel av dessa 100 tusen
Vi ska börja med ett ämne som heter Triklosan som är ett konserverings och bakteriedödande ämne.
Först några ord som professorn sa på våran kemikaliekurs för många år sedan: citat ”alla vet vad som händer med vatten i en burk med tiden. Det ruttnar, möglar, bildas svampar, algier, bakterier mm. Så en enkel sak du kan göra för att undvika otäcka kemikalier i din vardag? läs innehållsförteckningen, (först angivna är det mest innehåll av och nästa angivna lite mindre osv osv). Börjar det med aqua (vatten) så kan ni vara alldeles säkra på att det är tillsatt en mäng kemikalier för att hämma bakterietillväxten och som konserveringsmedel. Gå nu hem och läs på det ni har därhemma, tvålar, krämer, schampon mm mm. slut citat. Nu gällde inte hans ord just triklosan utan generellt om bakteriedödande kemikalier.
Triklosan är mest känt som tillsats i tandkräm och förekommer som aktiv substans i cirka 25% av all tandkräm. Men du hittar det även i produkter såsom tvålar och hudkrämer mm i underkläder och sportkläder, samt i förpackningsmaterial och skärbrädor.
Triklosan (tidigare kallat Irgasan[1]), C12H7Cl3O2, 5-klor-2-(2,4-diklorfenoxi)fenol eller 2,4,4'-triklor-2'-hydroxidifenyleter är ett organiskt antibakteriellt ämne som kemiskt har funktionella grupper som gör det till både en fenol och en eter.
Triklosans miljöfarlighetsbedömning i enlighet med KIFS 2001:3 är Miljöfarlig, N (betyder att ämnet ska märkas med miljöfarlighetssymbol), R 50, Mycket giftigt för vattenlevande organismer och R 53 Kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön.[2] "Natriumlauryletersulfat och triklosan har de högsta riskkvoterna för vatten, vilket indikerar att dessa ämnen kan ha negativa miljöeffekter.
Triclosan anses av Kemikalieinspektionen som ett extremt giftigt ämne som är akut dödligt för vattenlevande organismer och som kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Triclosan kan dessutom omvandlas till dioxiner vid förbränning.
Effekten av triclosan har studerats på ett flertal fisk- och algarter. Alger är avsevärt mer känsliga än andra grupper, men triclosan är även toxiskt för kräftdjur och fisk.
Bara dagens användning av tandkräm motsvarar 65 000 ton kemikalier i Europa per år.
Alla ni som använt Colgate eller pepsodent aj aj aj
Kan tillägga att ämnet inte förekommer i tandkräm i Sverige idag, men kolla allt annat om ni kan se det i innehållsförteckningen på det ni har i hyllorna. Kolla lite på det ni har i kylen också, smörgåsmargarin bör ju inte börja med vatten i innehållsförteckningen eller ?
Detta var ett av dessa kemikalier. Och det kan bara bli värre.
Ftalater?
Per-fluorerade ämnen
Bisfenol-A
Bara för att nämna några av dessa 100 tusentals
4 Vi tar en kemikalie vi alla använt flitigt, Ftalater
Hämtat från kemikalieinspektionen och kemi.se:
Ftalater är en grupp av kemikalier som produceras i stora mängder och förekommer i en lång rad vardagsartiklar. Små ftalater med låg molekylvikt finner man i hygienartiklar och kosmetika medan större ftalater med högre molekylvikt används som mjukgörare i plast. ( Ftalater kan störa fosterutveckling och fortplantningsförmåga. Exempelvis är DEHP, DBP och BBP bioackumulerande och mycket giftiga för vattenlevande organismer. Andra otäcka Ftalater är bl.a. DINP, DIDP, DNOP)
Hämtat från naturskyddsföreningen:
Ftalaten DEHP är klassificerad som reproduktionstoxisk kategori 2, R60 (kan ge nedsatt fortplantningsförmåga) och R61 (kan ge fosterskador). DBP och BBP är klassificerade som reproduktionstoxiska kategori 2 & 3, R61 (kan ge fosterskador) och R62 (risk för nedsatt fortplantningsförmåga). Övriga analyserade ftalater har i dagsläget ingen officiell klassificering. Ftalaterna är inte kemiskt bundna till PVC-plast, vilket gör att de med tiden lakas ur till vatten eller evaporerar från plasten till luften. (Thousand tons of plastic soft lure are deposited on the bottom of lakes), (kommer I nästa stycke)
Hämtat från amerikansk artikel:
To create a typical plastic lure, manufacturers often dope polyvinyl chloride (PVC) with phthalates, which are chemical compounds that serve to enhance the flexibility, transparency, and durability of the lure. “Half the weight of these lures is plasticizer, or very-low molecular-weight materials that are called phthalates,” Tim Osswald, director of the Polymer Engineering Center at the UW-Madison, says. Unfortunately, these phthalates have been shown to pose significant health risks to humans and wildlife alike. If fact, they are prohibited for use in many products in different states. Therefore, it is particularly disturbing, according to Ben Hobbin, CEO and president of the Lake Resources Group based in Waunakee, that several thousand tons of plastic soft lure are deposited on the bottom of lakes, rivers, and other waterways each year, threatening the surrounding fauna and flora.
Utdrag ur en bok om plastic lures, http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1577/M08-085.1
Thirty-eight brook trout Salvelinus fontinalis were fed a commercial trout diet mixed with a free-choice assortment of soft plastic lures (SPLs) over a 90-day period. Fish growth was recorded and compared with that of a control group. The brook trout readily ate the SPLs from the water's surface as well as from the tank bottom. At the conclusion of the study, SPLs were recovered from the stomachs of 63% of the test fish. Several fish stomachs contained multiple lures. Twelve percent of the fish voluntarily ingested more than 10% of their body mass in SPLs. These fish lost a significant amount of weight during the study, had a significant decrease in body condition factor, and began displaying anorexic behaviors. For these reasons, anglers should be discouraged from discarding used SPLs in trout waters. (Notera att hur pass reproduktionsdugliga eller genetiskt friska dom var inte nämndes)
Ska tillägga att det finns beten I olika material bra eller bättre än PVC som siliconer (hmmm vi tittar på det senare) och andra som PVOH, gelatiner mm.
Men detta är en djungel och otroligt svårt att få fram vad som ingår i våra jiggar. Jag är tacksam om någon vill hjälpa till och belysa saken. Berkley påstår ju att deras GULP mm bara innehåller naturliga ingredienser. Är det så? Jag är ytterst tveksam. Och allt annat då?
5. Ett litet axplock av annat godis
Här kommer ett axplock andra kemikalier vilka alla är giftiga till mycket giftiga med påverkan på vattenlevande djur och organismer. Kolla vad ni har i badrummet, krämer, sololjor, schampon, mm mm. Hoppas inte att ni finner något som innehåller nått av detta.
Påminn mig så ska vi belysa sololjor om ni vill, vi smörjer in, badar av i vattnet, på med nytt osv och det finns några potenta killers gömda, kolla in länken pkt8 övrigt.
• Ethylhexyl Methoxycinnamate
• Octocrylene
• Cyklohexasiloxane
• Oxybenzone och Octyl methoxycinnamate
• retinol and retinyl palmitate
• Butyl Methoxydibenzoylmethane
• Methylchloroisothiazolinon
• Methylisothiazolinon
• ParaPhenylenDiamin
• Zinkpyrition
Har ni lust och är nyfikna kan ni ju kolla efter detta också, lite mindre allvarligt men inte bra och fullständigt meningslöst att hälla ut i havet när vi duschar. 3-benzylidene camphor, benzophenone-3Avobenzone, Cinoxate, Dioxybenzone, Homosalate, Menthyl anthranilate, Octocrylene, Octomethoxycinnamate, Octylsalicylate, PadimateO, Phenylbenzimidazole, Sulisobenzone.
6. Väldigt kort om Fluorerade ämnen
fluorerade miljögifter finns i impregneringsmedel. (Per-fluorerade ämnen)
Ofta finns ämnena i produkter som kan köpas i butik och som ska fylla en eller annan funktion; smutsavvisande, vattentätt, material som andas, flamskydd. De används i flera olika produkter men Kemikalieinspektionen uppskattar att textilimpregnering är det avgjort största användningsområdet i Sverige. Förutom i allvädersprodukter: jackor, byxor, mössor, skor, tält impregneras sängkläder, dukar, markiser med mera. (Redan små mängder har visat sig ge mycket tydliga skadeeffekter på reproduktionen, cellfunktionen och hormonsystemet precis som för andra miljögifter.)
Globalt uppskattas produktionskapaciteten till cirka 10 000 ton om året, varav cirka hälften går till textilimpregnering.
7. Väldigt kort om Bisfenoler
Bisfenol A (BPA) används huvudsakligen till produktion av polykarbonatplast och till s.k.
epoxiinnehållande limmer, lacker mm. Polykarbonatplaster har stor spridning och användning
i samhället, ( Baserat på laboratorieförsök och observationer av olika organismer i miljön,
anses BPA kunna leda till feminisering av hanar. BPA är klassificerat som farligt för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i miljön.)
8. För er som vill veta mer, några länkar
Här kan du läsa lite om vad du har i badrummet.
TOXIKOLOGISKA RÅDET:s skrivelse om Kemikalier och fortplantningsstörningar
Läs denna rapport så får du en liten insikt i vad du har i badrummet.
Här kan du läsa lite om perflourerade ämnen.
Övrigt intressant
9. Läkemedel
Hittade inte rapporten men har läst att 80% av alla läkemedel vi använder går med urinen ut i våra vatten. Våra kvinnors P-piller ställer till med mer än dödar våra spermier.
Läkemedel i Sverige år 2007
• Antal godkända läkemedel: ca 9 000 st
• Antal aktiva substanser: ca 1 200 st
• Antal dygnsdoser: > 6,6 miljarder DDD (definierade dygnsdoser)
• Mängd aktiv substans: > 1 000 ton
• Antal förpackningar: 158 miljoner
10. Sammanfattning
Det ska nämnas att det finns rapporter som ger en helt annan bild än de länkar ni hittar här. En rapport menar att kemikalier i våra vatten har minskat drastiskt sen 60-70 talet under samma period som fiskbeståndet försvagats och man menar därmed att kemikalierna inte är boven.
Oavsett hur det är med den saken tycker jag inte att vi bara ska blunda och tro att vi är oskyldiga. Vi har alla ett ansvar för dom produkter vi använder. Och farliga eller ej, ska vi verkligen acceptera alla dessa kemikalier ?
Jag har bara berört några få. Finns som sagt ett antal tusen potenta killers i vår vardag. Påminn mig så ska ni få lite om plasttofflorna några av er säkert har. Tror ni kan läsa lite om foppatofflor i länk under pkt8 övrigt. Bromerade flamskyddsmedel är en annan. Listan kan som ni förstår göras lång.
Hua detta va en predikan värre än kyrkan känner jag. Hoppas ni förstår andemeningen, vill inte skuldbelägga någon bara ge er lite mer kännedom, man behöver inte vara vara expert för att bry sig.
Måste även citera en klok man här på forumet som sa följande:
"Fan vad det skulle kunna göras mycket för fiskbeståndet, men man är ju bara människa. Allt är fan på väg i diket; Idiotvinter i Sverige, Idiotregim i Libyen, totalkaos i Japan. Jag är så jävla glad över att kunna puttra ut med båten i skymningen och lura upp lite undervattensdjur. Ibland får de simma hem igen, men ibland får de bli käk."
Förlåt om jag nyttjade dina ord, ***xx, men det var väldigt bra formulerat, med glimten i ögat men samtidigt allvarliga ord rakt i nyllet.
Kul att vara här igen, 
Kommentera