Torsdagen den 4 december till söndagen den 7 december gick "Torö Havsörings Tour 2003" av stapeln. Detta årliga event genomfördes för andra året i rad av mig själv och Niklas "Kungen" Erbom. Vi lånar en stuga i Sågsten och fiskade med tillhörande båt, en fisher 440 med en 4 hk motor.
Torsdagen såg redan på morgonen lovande ut, med medelstark sydvästlig vind och mulet väder. Det dröjde heller inte alltför länge innan första öringen högg. Nappet kom långt in i ett mycket stenigt område med ett djup på ca 3 dm. Öringen gick direkt upp och hoppade så att hela fisken var över ytan. Niklas, som höll i spöt, var tvungen att drilla den hårt för att undvika alla stenar som stack upp överallt. Öringen fortsatte at hoppa som en galning och ville inte alls upp i båten. Efter några minuters händelserik drillning som innehöll allt från rusning under ankarlinan till höga hopp så låg öringen till slut i håven. En kraftig, silverglänsande torped på 2.5 kg. Vi fortsatte att fiska på grunt vatten, och efter ett par timmar så högg nästa öring. Även denna gång var det Niklas som fick napp. Den här öringen högg på en knapp meters djup och det var mycket mindre som kunde gå fel. Efter en förhållandevis odramatisk drillning så låg även denna silverglänsande öring snyggt och prydligt i håven. Den vägde 2.3 kg. Vid det här laget hade klockan blivit ett. Vi fiskade febrilt de sista två timmarna av dagen, men utan fler kontakter.
Fredagen såg mycket sämre ut redan från början. Nu hade vinden blivit kall och blåste från nordväst. Solen sken. Den här dagen siktade vi in oss mer på södra Järflotta. Vi besökte bland annat en vik, alla som fiskar i området vet vilken vi menar, som brukar vara mycket het. Men, men; hela dagen gick förbi utan en skymt av en havsöring.
Om fredagen såg sämre ut så var lördagen en direkt mardröm. 25 m/s nordan var medelvinden. Snön föll vågrätt istället för lodrätt. Den här dagen kom Niklas bror ut, som normalt inte fiskar havsöring. Man kan ju säga att han fick känna på havsöringsfiske, som det brukar vara. Kallt, blåsigt och inte en skymt av en fisk på hela dagen...
På väderprognoserna så såg söndagen bättre ut. Det skulle vara molningt och Västlig vind. Vi hoppades på sydväst. Men solen sken och den västliga vinden blev ändå nordväst. Dagen gick, och förutom en vak och en härlig naturupplevelse så var dagen helt död. Vi hade vid ett tillvälle nio havsörnar som cirkulerade över någonting några hundra meter från båten. Det var riktigt häftigt.
Försökte fota det hela. Vi får se om det blev någon bra bild...
Som slutord kan man väll säga att det var helt okej havsöringsfiske. Fyra dagar med två fiskare blev två godkända fiskar i båten. Men det är på tok för lång tid mellan nappen när man fiskar HÖ i den här skärgården, och man blir faktiskt nästan lite less på det till slut. Jag kommer nog inte att ha fiskeabstinens på flera dar
Bilder kommer snart.
Torsdagen såg redan på morgonen lovande ut, med medelstark sydvästlig vind och mulet väder. Det dröjde heller inte alltför länge innan första öringen högg. Nappet kom långt in i ett mycket stenigt område med ett djup på ca 3 dm. Öringen gick direkt upp och hoppade så att hela fisken var över ytan. Niklas, som höll i spöt, var tvungen att drilla den hårt för att undvika alla stenar som stack upp överallt. Öringen fortsatte at hoppa som en galning och ville inte alls upp i båten. Efter några minuters händelserik drillning som innehöll allt från rusning under ankarlinan till höga hopp så låg öringen till slut i håven. En kraftig, silverglänsande torped på 2.5 kg. Vi fortsatte att fiska på grunt vatten, och efter ett par timmar så högg nästa öring. Även denna gång var det Niklas som fick napp. Den här öringen högg på en knapp meters djup och det var mycket mindre som kunde gå fel. Efter en förhållandevis odramatisk drillning så låg även denna silverglänsande öring snyggt och prydligt i håven. Den vägde 2.3 kg. Vid det här laget hade klockan blivit ett. Vi fiskade febrilt de sista två timmarna av dagen, men utan fler kontakter.
Fredagen såg mycket sämre ut redan från början. Nu hade vinden blivit kall och blåste från nordväst. Solen sken. Den här dagen siktade vi in oss mer på södra Järflotta. Vi besökte bland annat en vik, alla som fiskar i området vet vilken vi menar, som brukar vara mycket het. Men, men; hela dagen gick förbi utan en skymt av en havsöring.
Om fredagen såg sämre ut så var lördagen en direkt mardröm. 25 m/s nordan var medelvinden. Snön föll vågrätt istället för lodrätt. Den här dagen kom Niklas bror ut, som normalt inte fiskar havsöring. Man kan ju säga att han fick känna på havsöringsfiske, som det brukar vara. Kallt, blåsigt och inte en skymt av en fisk på hela dagen...
På väderprognoserna så såg söndagen bättre ut. Det skulle vara molningt och Västlig vind. Vi hoppades på sydväst. Men solen sken och den västliga vinden blev ändå nordväst. Dagen gick, och förutom en vak och en härlig naturupplevelse så var dagen helt död. Vi hade vid ett tillvälle nio havsörnar som cirkulerade över någonting några hundra meter från båten. Det var riktigt häftigt.
Försökte fota det hela. Vi får se om det blev någon bra bild...
Som slutord kan man väll säga att det var helt okej havsöringsfiske. Fyra dagar med två fiskare blev två godkända fiskar i båten. Men det är på tok för lång tid mellan nappen när man fiskar HÖ i den här skärgården, och man blir faktiskt nästan lite less på det till slut. Jag kommer nog inte att ha fiskeabstinens på flera darBilder kommer snart.
Kommentera