Nu har jag äntligen fått stilla mitt trängande fiskebehov en del. Förra söndagen åkte vi ut till vårt fiskevatten i Ålands Östra skärgård för det efterlängtade höstfisket.
Som alltid när man är flera som ska med ut så uppstår komplikationer. Denna gång var det min brors båtmotor som ställde till det. Eftersom mina föräldrars Buster -RS står på verkstaden för att få en del av tändsystemet utbytt (samma del som ställde till problem på vårfisket…) så skulle min bror föröka få ihop sin Buster-L lagom tills vi skulle ut. Mercuryn på 50hk hade nypt hösten innan då ett av plastdreven som matar 2-takts olja i bensinen varit trasigt. Kolvbytet gick som det skulle men då delarna hade anlänt bara 2-dagar innan vi skulle ut så var det ett rejält tempo på skruvandet. Testkörningen (på land) gick utmärkt men precis när solen gick ner på lördagskvällen märkte vi att “powertrimmet” inte fungerade. Det gick bara att köra en väg, upp eller ner, beroende på hur man satte om kablarna. Brorsan konstaterade uppgivet att det förmodligen var ett relä som var trasigt och att vi nog skulle få stå ut med detta under fisket.
Min far och min bror sjösatte 07.00 och satte kurs på fiske medan vi andra, jag, Kicki, Ella och min mor tog skärgårdsfärjan med varsin bil + en båttrailer. Väl framme vid stugan så står redan Johan o pappa där med ett par gäddor som ska fileas. De hade tagit varsin på ett par kast! Verkade bli en riktigt fångstgivande resa…
Vi fiskade totalt 5 pass två förmiddags-(08.00-12.00) och tre eftermiddagspass(14.00-18.00). Det var riktigt fint gäddfiske väder med “lagom” vind (5-10m/s) och omväxlande solsken och mulet. Som upplagt för riktigt schysst gäddrace med andra ord. Tyvärr blir det inte alltid så bra som man vill/tror… Vi fick verkligen kämpa för varje fisk och vi fick “bara” 10 gäddor per dag trots att vi alla pass utom det sista var 4 som fiskade samtidigt. De gröna verkade verkligen ha spridit ut sig och det var egentligen bara på ett ställe där de stod lite mer koncentrerade och där fick vi 3st. Min personliga förklaring till fenomenet är följande:
Vinden vände 360 grader under dagarna, från Sydväst på morgonen vred det över till nord ost under dagen för att fortsätta varvet runt till sydväst igen på kvällen. Detta gjorde (enligt mig!) att gäddorna som annars gärna samlar ihop sig på lovartsidor helt enkelt höll på att transportera sig då vinden vred hela tiden! Som stöd till min tes så såg vi ett antal gäddor i det klara vattnet som kom simmande, dock ej efter våra drag… Bäst kunde man se det om man stod längs stränder med djupkanter, då och då kom det gäddor simmande förbi i lugn o maklig takt. Kul att se gädda men man vill ju känna hugget!
Personligen lyckades jag totalt lura upp 12st men jag måste erkänna att jag verkligen inte var på hugget med mina mothugg ( ) på varje tagen gädda missade jag två. Speciellt “otursförföljd” verkade jag vara när jag fiskade med min blåa Utö (34g), många hugg men ingen upp i båten…
Abborrarna som på våren är helt osannolikt stora var som bortblåsta. Större delen av fisketiden riktades mot gädda men det brukar ändå bli några bifångster av abborre då de kan vara synnerligen glupska. Fick en tidigare på Zalt största modell… En enda abborre lyckades jag lura upp med en shadjigg och den tog i ett strömmande sund, den vägde ca 800g. Min morfar hade dagarna innan lagt nät inne i “skitviken” och fått 58 fina abborrar på 1h 10min med två korta nät… Det svider i mitt sportfiskehjärta när jag hör om hans nätfiske men så vet jag också att han tar vara på fisken till mat… Tudelade känslor som sagt, får bara hoppas att de (abborrarna) är kvar när vi kommer i vår igen…
Kommentera gärna det jag skrivit! Särskilt intresserad skulle jag vara av att höra vad DU tror om min “vindförklaring”…
/Hans Donning
P.S. på http://www.donning.net/?p=22 så har jag lagt ut några bilder. Blir förhoppningsvis fler när jag får bilderna från min far...
P.P.S. Powertrimmet började fungera efter 50min körning så det gick utmärkt att fiska av grundområdena också!
Som alltid när man är flera som ska med ut så uppstår komplikationer. Denna gång var det min brors båtmotor som ställde till det. Eftersom mina föräldrars Buster -RS står på verkstaden för att få en del av tändsystemet utbytt (samma del som ställde till problem på vårfisket…) så skulle min bror föröka få ihop sin Buster-L lagom tills vi skulle ut. Mercuryn på 50hk hade nypt hösten innan då ett av plastdreven som matar 2-takts olja i bensinen varit trasigt. Kolvbytet gick som det skulle men då delarna hade anlänt bara 2-dagar innan vi skulle ut så var det ett rejält tempo på skruvandet. Testkörningen (på land) gick utmärkt men precis när solen gick ner på lördagskvällen märkte vi att “powertrimmet” inte fungerade. Det gick bara att köra en väg, upp eller ner, beroende på hur man satte om kablarna. Brorsan konstaterade uppgivet att det förmodligen var ett relä som var trasigt och att vi nog skulle få stå ut med detta under fisket.
Min far och min bror sjösatte 07.00 och satte kurs på fiske medan vi andra, jag, Kicki, Ella och min mor tog skärgårdsfärjan med varsin bil + en båttrailer. Väl framme vid stugan så står redan Johan o pappa där med ett par gäddor som ska fileas. De hade tagit varsin på ett par kast! Verkade bli en riktigt fångstgivande resa…
Vi fiskade totalt 5 pass två förmiddags-(08.00-12.00) och tre eftermiddagspass(14.00-18.00). Det var riktigt fint gäddfiske väder med “lagom” vind (5-10m/s) och omväxlande solsken och mulet. Som upplagt för riktigt schysst gäddrace med andra ord. Tyvärr blir det inte alltid så bra som man vill/tror… Vi fick verkligen kämpa för varje fisk och vi fick “bara” 10 gäddor per dag trots att vi alla pass utom det sista var 4 som fiskade samtidigt. De gröna verkade verkligen ha spridit ut sig och det var egentligen bara på ett ställe där de stod lite mer koncentrerade och där fick vi 3st. Min personliga förklaring till fenomenet är följande:
Vinden vände 360 grader under dagarna, från Sydväst på morgonen vred det över till nord ost under dagen för att fortsätta varvet runt till sydväst igen på kvällen. Detta gjorde (enligt mig!) att gäddorna som annars gärna samlar ihop sig på lovartsidor helt enkelt höll på att transportera sig då vinden vred hela tiden! Som stöd till min tes så såg vi ett antal gäddor i det klara vattnet som kom simmande, dock ej efter våra drag… Bäst kunde man se det om man stod längs stränder med djupkanter, då och då kom det gäddor simmande förbi i lugn o maklig takt. Kul att se gädda men man vill ju känna hugget!
Personligen lyckades jag totalt lura upp 12st men jag måste erkänna att jag verkligen inte var på hugget med mina mothugg ( ) på varje tagen gädda missade jag två. Speciellt “otursförföljd” verkade jag vara när jag fiskade med min blåa Utö (34g), många hugg men ingen upp i båten…
Abborrarna som på våren är helt osannolikt stora var som bortblåsta. Större delen av fisketiden riktades mot gädda men det brukar ändå bli några bifångster av abborre då de kan vara synnerligen glupska. Fick en tidigare på Zalt största modell… En enda abborre lyckades jag lura upp med en shadjigg och den tog i ett strömmande sund, den vägde ca 800g. Min morfar hade dagarna innan lagt nät inne i “skitviken” och fått 58 fina abborrar på 1h 10min med två korta nät… Det svider i mitt sportfiskehjärta när jag hör om hans nätfiske men så vet jag också att han tar vara på fisken till mat… Tudelade känslor som sagt, får bara hoppas att de (abborrarna) är kvar när vi kommer i vår igen…
Kommentera gärna det jag skrivit! Särskilt intresserad skulle jag vara av att höra vad DU tror om min “vindförklaring”…
/Hans Donning
P.S. på http://www.donning.net/?p=22 så har jag lagt ut några bilder. Blir förhoppningsvis fler när jag får bilderna från min far...
P.P.S. Powertrimmet började fungera efter 50min körning så det gick utmärkt att fiska av grundområdena också!
Kommentera