Halloj!
Nybliven medlem på forumet, och egentligen även nybliven fiskare.
Jag metade en del som barn i sjön på landet.
Vi fick alltid bara småaborre, men det var gott om dom, och vi hade många mysiga kvällar.
En gång fick min mosters man upp en braxen, inte alls någon fisk att skryta med men jag minns att jag tyckte den var helt enorm.
Efter somrarna under barndomen har jag typ inte fiskat alls förän för några veckor sedan.
Då var det läge att uppgradera den gamla fiskeutrustningen. Köpte en ganska billig kombo bestående av ett berkley phazer 7' och en abu cardinal s20. Jag köpte även en väska och fyllde på med lite blandat av standardbeten.
Veckorna gick och jag fiskade ganska mycket. Det enda som nappat är ett fåtal små aborrar.
Jag var nere i affären en ny vända och trots bristen på fisk handlade jag på mig mer prylar: ett sportex black pearl 8', en daiwa lexa 3000 och en håv.. ("Det kan ju vara utrustningens fel", intalar man ju sig)
Fiskade en del med nya utrustningen men icke - stendött!!
Ikväll behövde jag skingra tankarna lite och gick ner till säveån som slingrar sig precis där jag bor. Jag tog phazer spöt då jag tänkte köra på lite mindre jigg..
I godan ro stog jag och kastade lite och andades frisk luft..
PANG! Det small till och det där härliga ljudet från rullen fyllde mina öron och pulsen ökade snabbt. "Detta är ingen liten aborre" tänkte jag för mig själv medan spöt var böjt nermot vattnet framför mig. Spänningen stiger när jag vevar in. Och så ser jag den! Ett par meter ut kämpar en gädda för att ta sig loss!
OK tänker jag - nu gäller det att göra rätt!
Ner med spötoppen mot vattnet för att hindra den rackarn, som nu börjar bli trött, från att hoppa..
Fisken gör en rusning till men lugnar sedan ner sig och jag får in den till kanten. Jag sträcker fram håven och den glider snällt ner i den.
Där var den! Min första gädda någonsin! Min första fisk över 2hg någonsin!
Alright, nu skall den krokas av.. Gör rätt nu!
Hmm, blöta händer -doppar dom i vattnet - CHECK!
Jag sträcker fram handen för att ta ett grepp över "nacken" men den rackarn vill inte, utan svingar sig istället med öppen mun mot min hand (reflex? Eller försöker dom faktiskt hugga?)
Jag samlar mig och gör ett nytt försök.
Med ett fast grepp tar jag ett nytt tag samtidigt som jag försöker tänka på att inte klämma för hårt. Gäddan lugnar ner sig och jag kan enkelt kroka av och lyfta upp den.
Jag tar ett snabbt kort men bestämmer mig för att skippa vägning och mätning då jag var så skakig i händerna och ville få i den snabbt i vattnet igen.
Jag sänker försiktigt ner den i vattnet, och den simmar iväg som om inget hänt.
Jag däremot, står där och fullkomligt överlycklig med ett stort flin på läpparna. Vilket jäkla känsla!
Förstår verkligen att folk ägnar så mycket tid åt fiske.
Jag inser att denna fisk anses vara av mindre imponerande storlek, men för mig var det verkligen fantastiskt att få se denna fisk man hört så mycket om live för första gången
Jag är fast, och kommer fiska lång tid framöver!
Föresten fick jag en liten klump i magen när jag inser att jag kanske borde hållt fisken under magen också när jag lyfte?
Har jag skadat den stackarn för livet eller är det när dom är av större storlek man skall vara mer noga med att avlasta dess vikt?
Jag vill i största möjliga mån göra rätt från början!
Har någon en gissning på vikt och storlek på denna första gädda?
Tack för detta eminenta forum där det finns grymt mycket intressant att läsa
Och vad är det man säger, "skitfiske på er?" [emoji4]
Nybliven medlem på forumet, och egentligen även nybliven fiskare.
Jag metade en del som barn i sjön på landet.
Vi fick alltid bara småaborre, men det var gott om dom, och vi hade många mysiga kvällar.
En gång fick min mosters man upp en braxen, inte alls någon fisk att skryta med men jag minns att jag tyckte den var helt enorm.
Efter somrarna under barndomen har jag typ inte fiskat alls förän för några veckor sedan.
Då var det läge att uppgradera den gamla fiskeutrustningen. Köpte en ganska billig kombo bestående av ett berkley phazer 7' och en abu cardinal s20. Jag köpte även en väska och fyllde på med lite blandat av standardbeten.
Veckorna gick och jag fiskade ganska mycket. Det enda som nappat är ett fåtal små aborrar.
Jag var nere i affären en ny vända och trots bristen på fisk handlade jag på mig mer prylar: ett sportex black pearl 8', en daiwa lexa 3000 och en håv.. ("Det kan ju vara utrustningens fel", intalar man ju sig)
Fiskade en del med nya utrustningen men icke - stendött!!
Ikväll behövde jag skingra tankarna lite och gick ner till säveån som slingrar sig precis där jag bor. Jag tog phazer spöt då jag tänkte köra på lite mindre jigg..
I godan ro stog jag och kastade lite och andades frisk luft..
PANG! Det small till och det där härliga ljudet från rullen fyllde mina öron och pulsen ökade snabbt. "Detta är ingen liten aborre" tänkte jag för mig själv medan spöt var böjt nermot vattnet framför mig. Spänningen stiger när jag vevar in. Och så ser jag den! Ett par meter ut kämpar en gädda för att ta sig loss!
OK tänker jag - nu gäller det att göra rätt!
Ner med spötoppen mot vattnet för att hindra den rackarn, som nu börjar bli trött, från att hoppa..
Fisken gör en rusning till men lugnar sedan ner sig och jag får in den till kanten. Jag sträcker fram håven och den glider snällt ner i den.
Där var den! Min första gädda någonsin! Min första fisk över 2hg någonsin!
Alright, nu skall den krokas av.. Gör rätt nu!
Hmm, blöta händer -doppar dom i vattnet - CHECK!
Jag sträcker fram handen för att ta ett grepp över "nacken" men den rackarn vill inte, utan svingar sig istället med öppen mun mot min hand (reflex? Eller försöker dom faktiskt hugga?)
Jag samlar mig och gör ett nytt försök.
Med ett fast grepp tar jag ett nytt tag samtidigt som jag försöker tänka på att inte klämma för hårt. Gäddan lugnar ner sig och jag kan enkelt kroka av och lyfta upp den.
Jag tar ett snabbt kort men bestämmer mig för att skippa vägning och mätning då jag var så skakig i händerna och ville få i den snabbt i vattnet igen.
Jag sänker försiktigt ner den i vattnet, och den simmar iväg som om inget hänt.
Jag däremot, står där och fullkomligt överlycklig med ett stort flin på läpparna. Vilket jäkla känsla!
Förstår verkligen att folk ägnar så mycket tid åt fiske.
Jag inser att denna fisk anses vara av mindre imponerande storlek, men för mig var det verkligen fantastiskt att få se denna fisk man hört så mycket om live för första gången
Jag är fast, och kommer fiska lång tid framöver!
Föresten fick jag en liten klump i magen när jag inser att jag kanske borde hållt fisken under magen också när jag lyfte?
Har jag skadat den stackarn för livet eller är det när dom är av större storlek man skall vara mer noga med att avlasta dess vikt?
Jag vill i största möjliga mån göra rätt från början!
Har någon en gissning på vikt och storlek på denna första gädda?
Tack för detta eminenta forum där det finns grymt mycket intressant att läsa
Och vad är det man säger, "skitfiske på er?" [emoji4]
(använder själv nästan bara jigg). 
Kommentera