Jag skrev ner en fullständig rapport om fredagens (05/10) underbara gäddfiske på Åland. Det är ganska mycket text men förhoppningsvis intresserad läsning angående fångstplatser, väderförhållanden och annorlunda krokningar.
I torsdags bar det iväg. Kl 10.00 blev jag upplockad av min mors sambo utanför min lägenhetsport i Borås. Hade givetvis haft mina fiskedrömmar under natten, inte konstigt då man läst 20+ fiskebloggar/historier om Ålands gäddfiske, men trots alla drillade drömfiskar var det underbart när jag vakna och direkt skrek ut ÄNTLIGEN ÄR JAG PÅVÄG!!!
Vi var fyra lyriska fiskefantaster som planerat ihop en fiskehelg som avslut på en regnig och grå sensommar. Jag själv, som aldrig fiskat skärgårdsgädda, och tre stockholmare. Min mors sambo Kenth som har blivit utlurad till Borås för gott, hans son Andreas och min systers sambo Kristoffer som alla tre varit ute på större vatten och dragit både gädda och andra storvuxna arter. Men för mig var det skärgårdspremiär!
Hur mycket gott jag dock hört och läst om Ålands gäddfiske höll jag förhoppningarna på absolut lägsta nivå. Lärde mig en läxa efter lax och havsörgingfisket nere i Mörrum tidigare i år. Då var spöna och flugorna för åtta personer ner i vattnet 30-40 timmar på två dagar, resultatet? En liten öring och 3-4 gäddor. Trots det att jag själv såg minst 30 stora mäktiga ”valryggar” och minst lika många lekfulla stora vattenmoln var dem inte ett dugg attraherade av våra fiskemetoder, sista timmarna fiskade jag tom frenetiskt efter abborre med den hundra procentiga gul/vita Wipen. Men det enda jag fick känna var en ynklig abborre i 2-3 sekunder innan den skrattretande simmade vidare.
Men någonstans djupt i själen vågade jag ändå tro att här… här ska bannemej fiskaren vinna fighten! Här ska mitt sex år ynkliga gäddrekord på 3.3 kilo ta mig tusan bräckas en gång för alla… och vilken underbart härlig och fantastisk dag det visade sig bli!!!
Efter att pratat med Patrik, vår fiskeguide, bestämde vi oss att vänta ut den enorma mängden regn som föll på husbilstaket under natten. Enligt väderleken skulle det sluta runt 10.00 och då dök också vår guide upp. Efter ett mycket trevligt första intryck på både båt och guide gav vi oss ut i skärgården. Vi skulle åka 20-25 minuter innan vi var framme och jag såg på Patrik att han visste vart vi skulle redan när han första gången kom utanför sin dörr den morgonen. Efter en tuff sjögång och vågor upp till 1.5 meter gled vi in i en liten smal kanal. Att det blåste var bara positivt, nv vind på 7-9 m/s och fortfarande molnigt efter nattens stora mängd regn började jag känna paniken, jag ville fiska, NU! I samma veva kom vi ut ur den smala kanalen och in i en större rund skärgårdsvik, med mindre vikar i varje hörn man kolla. Direkt slog motorn av och den två sekunder korta tystnaden var speciell, bakom träden hörde man den hårda vinden vina och det sköna båtglidet tystas ner mer och mer, då höjde Patrik rösten och sa något vi alla ivrigt väntat på flera veckor ”Nu så grabbar, nu fiskar vi!”
Vi fick instruktioner om djupet, som var på 1.5 meter, och vi kunde välja att kasta mot vassen eller ut mot öppen sjö. Då jag hade pratat med Patrik på telefon innan om bete hade jag egentligen bara ett val, lilla bustern jerk, ”Ja, finns egentligen inget bete som är mycket bättre än de andra, beroende på väder och vind är det olika djup på vatten men kommer vi in på grunt vatten är lilla bustern ett fruktansvärt bra drag, helst lite dovare och mörkare färg”. Jag som aldrig har jerkat i hela mitt liv fick fråga i fiskebutiken men visst såg den farlig ut! Jag vet att jag läst någon gång ”när du jerkar, håll veven stilla och snurra spöt”. Jag är oftast inte så förbered som ni kanske förstår, tycker det är roligare att lära sig men jag körde på snurra spöet taktiken!
Som inbiten insjöfiskare man är gick jag mot vassen direkt, det sker automatiskt när jag fiskar efter gädda och visst visade det sig vara rätt intuition. Redan efter tredje eller fjärde kastet small det till i min spötopp. Efter så lång och ivrig väntan han adrenalinet gå ut i musklerna innan jag hann lyfta spöt och ett bastant mothugg gjorde att jag kände mig säker på den krokningen. Även på spösidan var jag väldigt dåligt förbered. Som student ligger ett nytt spö väldigt lågt på prioriteringen och med mitt 12-28 grams 9 ft spö blev det en rejäl fight! När gäddan, efter några mindre rusningar, såg båten då blev de jäklar i mig fart på den. In under båten skulle den och spöt stod som ett dåligt ritat U. I samma ögonblick som jag ville rädda det från att gå av och tänker lossa på fightbromsen ser jag gäddan dra mot elmotorn som ligger och surrar i vattnet, och hör Patrik bakom mig ”akta dig för elmotorn där bara”, JAHA tänkte jag, fan spöt ligger nästan slickat mot skrovet men visst! En kort stund därefter kunde Patrik erfaret plocka upp gäddan med ett nackgrepp och direkt ser jag personbästa potential! Efter vägning och ett ”första för dagen-kort” som var standard hos Patrik kunde vi konstatera att den låg fem hekto från PB. Efter den fighten var jag inte det minsta missnöjd! Och Patrik skrattade gott åt mitt val av spö och hade trott att det var gammalgäddan först när han såg hur det böjde sig runt båten. Givetvis finns det utrustning att låna på båten men fan man vill ju plockat med sitt egna spö! Grabbarna gratulerade mig, i väldigt få ord då fokusen på fisket höjdes till det dubbla (hur nu det var möjligt, magiskt!)
Jag behöll dagens rekord i endast två minuter då Kristoffer drillade upp en fyra hekto större gädda, även den på en buster fast storlek större och med lite rödare rygg. Sen är minnet väldigt luddigt, tror tredje gäddan högg på Kenths färgglada Nielsmaster, en liten rackare som nästan var mindre än wobblern själv, och då var det ett faktum, gäddan är på hugget!
Det rullade på bra, någon i båten hade hugg eller tappad fisk var femte minut. Vi drev sakta med vinden 20-30 meter utanför vasskanten och det funkade bra. Patrik påminde oss att inte bara kasta mot vassen utan att fisket oftast kan vara bättre i mitten av den stora skärgårdspölen. Detta visade sig stämma då vi hade minst lika mycket action därute som närmare land. Tror vi hade drillat 5-7 gäddor första 30 minuterna och säkert lika många hugg. Och minst tre av dem låg mellan 2.5-3 kg. Men vi ville ha större! De stora gäddorna hade dock hållit sig undan den senaste veckan, och den största de plockat upp låg på lite över fyra kilo, och det var av totalt minst 350 gäddor. Men enligt Patrik hade vi väldigt goda chanser då de gäddor vi fick upp var i storleken större än det senaste snittet. Men hungriga va dem, vädret höll sig i samma molniga stil och de högg på allt, gamla atomskedar, olika wobblers och flera designer av jerkar. Ja i princip allt vi testa. Men Jerkarna verkade lura de större gäddorna, och helst ville jag pröva en större jerk, men då mitt nuvarande redan för tunga drag visade sig bra fortsatte jag med det.
Efter ungefär två timmar och någonstans mellan 10-15 gäddor var moralen i topp, och det var bara fiske i tankarna. Jag tror tom största nikotinberoendet hade försvunnit från en fiskeintresserad rökare i det läget. Fisket mojnade lite och temperaturen hade stigit några grader och vädret var mycket behagligt i våra flytoveraller. Patrik tog oss några 50 meter ut till en ö mitt i inhägnaden vi var på och en 30-40 meter utanför ena landkanten. Där hade vinden en rak riktning rätt inpå land och uttrycket som användes var ”fiska med vinden”. Det uttrycket följer med hem kan jag lova, här var det fest! Det small direkt i spöna och man hörde rop och slirbromsar till höger och vänster ett tag. Patrik hade fullt upp med att kroka av fisk och snittet höll sig bra, upp mot över 2.5 kilo, närmare 3 på nästan allt vi tog upp. Även här på samma drag som vi kört under dagen. Andreas plockade upp en fin fyra hektos abborre på ett guldigt atomliknande skeddrag och kul nog bestämde sig Kristoffer för att slänga på sin mellanstora Buster Nemo färg (som clownfisken i Hitta Nemo). Minns att Patrik sken upp lite då han såg detta, och nämnde att det har var dåligt på färgglada drag senaste veckorna men att det vore mycket intressant att se hur det gick en dag som denna. Men Kristoffer är inte blyg för att prova lite, speciellt när han låg efter lite i antal gäddor, fast fortfarande dagens största dock!
Han fick hugg nästan direkt, fin gädda på 3.1 kilo, och mer skulle det dras. Vill minnas att han drog en lite mindre efter det medan vi drog närmare udden, där det också gick ut lite vass som en spets och bildade en mindre vik i vasskanten. Medan Kristoffer stod i fören och hade bäst läge på ”udden” kastade vi andra både utåt och inåt, med resultat på var och vartannat kast. Vi drog säkert upp 12 gäddor på 30 minuter och hade på ett flertal till. En hastig rörelse fångade min blick i ögonvrån och jag hör Kristoffer ropa ”JÄVLAR, VILKET HUGG! Detta är en stor än!” . Hans clownfisk hade levererat på riktigt, vi alla stirrade stint på fighten, och de stora virvlarna som bildades längre bort från båten. Tyvärr tog det slut tvärt, och en mycket besviken Kristoffer sänkte sin blick och svor, på ett fint sätt dock som bara en stockholmare kan göra. Vi trösta han lite lätt och efter detta blev det någon gädda till på samma ställe innan vi åkte mot stranden och grillade fajitas i vår murika. Patrik visades vara en mycket trevlig guide och hade svar på alla våra frågor, konstiga som svåra!
Under lunchen bestämde jag mig för att byta spö, jag insåg efter de lite större och piggare gäddorna jag fightats med under förmiddagen var det maximala för mitt spö. Skulle jag haft ”otur” och få på en riktig gammalgädda hade jag fått jobba länge med bromsen och riskerat både rekordfisken och mitt underbara spö. Jag fick låna ett kraftigare och kortare spö från utrustningen Patrik hade tagit med sig. Vi satte oss i båten igen och nu hade molnen spruckit upp lite och vi förstod att fisket kunde försämras ju mer sol som visade sig. Under förmiddagen när vår guide hade lite tid över gick han runt och kikade i våra drag lådor, med kommentarer som ”oj en gammal klassiker, vart fick du tag i den?” eller ”den drog vi en massa på i fjol, mycket bra drag!”, men jag mindes att han kikat ner i min låda och pekat på ett slitet buster jerk drag som jag fiskat upp i en närliggande sjö i Borås under sommaren ”Oj den är fin du, det är nästintill min favoritfärg på jerk skulle jag vilja säga, en väldigt universell färg ”. En helt vanlig abborrfärg med ljus mage. Jag berättade hur jag krokat den i en lina och visade han hur rostiga krokarna var, men han kände på dem och gav mig ett sniket leende med orden ”jhooå dem duuåger”. Och ännu en gång skulle han bevisa för mig varför ljust hans team vunnit Åländska mästerskapen 10 år irad!
Solen visade sig vara ett sämre väderalternativ och efter lunch dröjde det innan vi fick någon känning, inga långa stunder om man jämför med tröga dagar men iaf 20 minuter! Sen började det hugga igen, men trögast gick det för mig. Kenth hade ledning med 9 gäddor och jag minns inte resten men vi andra var inte långt ifrån. Andreas hade börjat gå över mer och mer på jerkandet, men Kenths skeddrag hade ännu gått bäst, i antal gäddor iaf. Men det visade sig att Andreas hade valt rätt, om jag inte minns fel hade han satt på en Salomon slider med lite dovare färg. Andreas sa efter att han vevat en stund att ”jag tror jag har fisk?” och såg lite konfundersam ut, sedan frågade han Kristoffer ”Eller har jag satt mig i din lina? Eller är det botten? Känns konstigt detta” det ryckte inte i hans spö men något tungt var det på! Men sedan vågade han yttra ”jo det är fan en fisk du!” och vilken fisk! Den var lite slö men några rusningar gjorde den ju närmare båten den kom, ett praktexempel på en mycket fin dam. Finaste betäckning vi sätt under dagen och även den tyngsta! Nytt dags rekord och nu var det han som låg i ledning! 4.4 kilo visade vågen och vi gratulerade han så gott. Den var förövrigt tagen endast två meter utanför en vass kant och på max 1.5 meters djup.
Jag började bli lite ängslig, efter lunch hade jag endast haft ett litet hugg. Och då hade det nästan gått närmare 1 ½ timma! Jag hade kört med den stora halvslitna bustern 30 minuter sen bytte jag till den lilla, som idag hade leverart mest fiskar i antal. Men efter 1 timma på den utan resultat bestämde jag mig för att ge mitt sommarfynd en chans till, gången i vattnet var så förförisk att jag nästan hoppade i själv och högg tag i den. Vi prövade att fiska i lä en stund och drev längs med en annan vasskant som vi prövat ännu. Jag tror det märktes på mig att jag började bli lite orolig, dagen började gå mot sitt slut och fasiken jag MÅSTE åka hem med ett nytt personbästa, allt annat är katastrof efter en sådan här fantastiskt fiskedag! Med tyngsta gädda på 3.1 kilo prövade jag snabba ryck, snabba ryck med vevstopp, längre vevstopp, kortare vevstopp, inget funkade. Men sen vet jag att jag lät betet sjunka till botten, första kastet blev de inget på. Men sen såg jag en fläck i vattnet, lite ytlig gräs på höger sida och vet att jag sa till Kristoffer med en desperat ton, där måste det ju bara stå en jäkel. Jo hon stod nog inte bara där, hon cirkulerade nog i sitt revir för jäklar, NU SMALL DET I SPÖT! Det här kände jag direkt att det var tungt, tjuriga sidledsryck med den så gamla och sletna bustern i munnen (som nu även tappat färg på sina ställen och hade några vita fläckar varstans), gjorde att hjärtat nästan stannade. Efter några svall i vattnet och synen av hur mitt spö böjde sig hörde jag Patrik någonstans väldigt avlägset säga ”den där är det storlek på!”. Jag var i min egen värld, jag följde noggrant varenda rörelse och gav min fiende inte en enda millimeter tillgodo, jag hörde hur det knastrade lite i bromsen när jag hade spöt som högst, men när jag kände i spöt hur draget flyttade längre ut ur gapet på gäddan rös jag till i hela kroppen, inte en gång utan två gånger kände jag hur draget bytte position. Jag blev helt stel och ropade till mig själv DRAGET SITTER INTE FAST! Vad skulle jag göra? Skulle jag göra ännu ett mothugg och riskera att rycka ur draget, eller skulle jag bara försiktigt och sansad veva in den mot båten??? Som tur är gav den ena deltagaren i brottningsmatchen med sig och närmade sig villigt ringside. Ca en meter från båten, gav hon mig en blick och vände sin vänstra sida till, detta var inte slut än, så lätt skulle jag inte vinn detta! Med tanken på hur draget kan sitta är jag lite nervös men samtidigt som jag njuter utav styrkan, jag låter hon dyka ner en bit och söka skydd under båten, ännu en gång är gäddan på väg mot elmotorn, som nu är avstängd men ändå en risk för linan! Brottningen fortsatte i 30-40 sekunder men tillslut kunde Patrik stabilt greppa nacken med båda händer och ropa ut ”Draget sitter inte!” inte en enda krok hade satt sig i munnen, på något sätt har jerken satt sig på tvären i gapet och turligt nog har tafsen skärt in i den bakre hjälen. Det var detta jag kände innan, antagligen har hon öppnat munnen rejält och jerken har flyttat sig längre ut under de två förflyttningarna jag kände innan. När hon lyfts upp i båten kan jag inte låta bli än att bara gapa, vilken storlek! Och så underbart vacker hon är. Jag tog mer än gärna tag i den stolta damen och det var längesedan jag log med precis hela kroppen. Det kan hända att detta låter som att de vore en riktigt gammal gädda men jag tror ni alla förstår min lycka. Oavsett vikt har jag lyckats med mitt personbästa och detta med ett drag som lika bra kunde vara utan krokar! En mycket fin fisk på 5.7 kg. Efter plåtning gav jag henne en puss på pannan och hon simmade ner lugnt och sansat mot djupet igen.
Nu hade klocka närmat sig fyra snåret och vi satte ut mot djupare vatten för större fisk. Det fina vädret hade gjort gäddan lite lugnare och vi tog 2-3 till den sista timman. Kenth landade ännu en gädda på nielsmastern och när gäddan närmade sig båten för att låta Patrik kroka av den gav Patrik sig ifrån ett ljud som tydde på smärre extas, han hade sett en stor bjässe närma sig den mindre gäddan som var på väg mot båten. Han sträckte ut armarna nästan så långt det gick och sa ”OOSCH, Såg ni? Vilket monster! ”. När en fiskeguide som drillat 1214 gäddor på ett år och har 14 st 10 klubbare i drag lådan visar sådan entusiasm, då vet man att det var en stor jäkel! Tyvärr hur mycket vi en fiskade efter den lät den sig ej bli lurad, den har blivit så stor av en anledning påpekade Patrik.
Vi gav upp fisket i den större ”skärgårdsjön” för dagen och gav oss ut ur den smala kanalen igen. Patrik lovade oss lite fiske på större hav vid kanalmynningen och där kände vi av 2-3 st gäddor. Men det var inte förrän vi blev lovade ett absolut sista kast innan vi begav oss för dagen som jag lyckades ännu en gång, detta var verkligen min dag! Efter att precis blivit gratulerad till den interna fisketävlingsvinsten och berömd av mina kompanjoner levererade min lilla buster en gädda på 3.6 kg som innebar tredje största idag, en fin avslutning på en fantastisk fiskedag!
Det slutade på totalt 40 gäddor och största på då 5.7 kg. Tog personligen 14 st (buster jerk segrade!) och tackar Patrik, Mapafishing Team, för en otrolig bra guidad tur!
PS: Nedan ser ni bild på min PB gädda, vi fyra + båten och de två jerkarna jag skrivit om, lilla bustern och den uppfiskade större bustern. DS.
I torsdags bar det iväg. Kl 10.00 blev jag upplockad av min mors sambo utanför min lägenhetsport i Borås. Hade givetvis haft mina fiskedrömmar under natten, inte konstigt då man läst 20+ fiskebloggar/historier om Ålands gäddfiske, men trots alla drillade drömfiskar var det underbart när jag vakna och direkt skrek ut ÄNTLIGEN ÄR JAG PÅVÄG!!!
Vi var fyra lyriska fiskefantaster som planerat ihop en fiskehelg som avslut på en regnig och grå sensommar. Jag själv, som aldrig fiskat skärgårdsgädda, och tre stockholmare. Min mors sambo Kenth som har blivit utlurad till Borås för gott, hans son Andreas och min systers sambo Kristoffer som alla tre varit ute på större vatten och dragit både gädda och andra storvuxna arter. Men för mig var det skärgårdspremiär!
Hur mycket gott jag dock hört och läst om Ålands gäddfiske höll jag förhoppningarna på absolut lägsta nivå. Lärde mig en läxa efter lax och havsörgingfisket nere i Mörrum tidigare i år. Då var spöna och flugorna för åtta personer ner i vattnet 30-40 timmar på två dagar, resultatet? En liten öring och 3-4 gäddor. Trots det att jag själv såg minst 30 stora mäktiga ”valryggar” och minst lika många lekfulla stora vattenmoln var dem inte ett dugg attraherade av våra fiskemetoder, sista timmarna fiskade jag tom frenetiskt efter abborre med den hundra procentiga gul/vita Wipen. Men det enda jag fick känna var en ynklig abborre i 2-3 sekunder innan den skrattretande simmade vidare.
Men någonstans djupt i själen vågade jag ändå tro att här… här ska bannemej fiskaren vinna fighten! Här ska mitt sex år ynkliga gäddrekord på 3.3 kilo ta mig tusan bräckas en gång för alla… och vilken underbart härlig och fantastisk dag det visade sig bli!!!
Efter att pratat med Patrik, vår fiskeguide, bestämde vi oss att vänta ut den enorma mängden regn som föll på husbilstaket under natten. Enligt väderleken skulle det sluta runt 10.00 och då dök också vår guide upp. Efter ett mycket trevligt första intryck på både båt och guide gav vi oss ut i skärgården. Vi skulle åka 20-25 minuter innan vi var framme och jag såg på Patrik att han visste vart vi skulle redan när han första gången kom utanför sin dörr den morgonen. Efter en tuff sjögång och vågor upp till 1.5 meter gled vi in i en liten smal kanal. Att det blåste var bara positivt, nv vind på 7-9 m/s och fortfarande molnigt efter nattens stora mängd regn började jag känna paniken, jag ville fiska, NU! I samma veva kom vi ut ur den smala kanalen och in i en större rund skärgårdsvik, med mindre vikar i varje hörn man kolla. Direkt slog motorn av och den två sekunder korta tystnaden var speciell, bakom träden hörde man den hårda vinden vina och det sköna båtglidet tystas ner mer och mer, då höjde Patrik rösten och sa något vi alla ivrigt väntat på flera veckor ”Nu så grabbar, nu fiskar vi!”
Vi fick instruktioner om djupet, som var på 1.5 meter, och vi kunde välja att kasta mot vassen eller ut mot öppen sjö. Då jag hade pratat med Patrik på telefon innan om bete hade jag egentligen bara ett val, lilla bustern jerk, ”Ja, finns egentligen inget bete som är mycket bättre än de andra, beroende på väder och vind är det olika djup på vatten men kommer vi in på grunt vatten är lilla bustern ett fruktansvärt bra drag, helst lite dovare och mörkare färg”. Jag som aldrig har jerkat i hela mitt liv fick fråga i fiskebutiken men visst såg den farlig ut! Jag vet att jag läst någon gång ”när du jerkar, håll veven stilla och snurra spöt”. Jag är oftast inte så förbered som ni kanske förstår, tycker det är roligare att lära sig men jag körde på snurra spöet taktiken!
Som inbiten insjöfiskare man är gick jag mot vassen direkt, det sker automatiskt när jag fiskar efter gädda och visst visade det sig vara rätt intuition. Redan efter tredje eller fjärde kastet small det till i min spötopp. Efter så lång och ivrig väntan han adrenalinet gå ut i musklerna innan jag hann lyfta spöt och ett bastant mothugg gjorde att jag kände mig säker på den krokningen. Även på spösidan var jag väldigt dåligt förbered. Som student ligger ett nytt spö väldigt lågt på prioriteringen och med mitt 12-28 grams 9 ft spö blev det en rejäl fight! När gäddan, efter några mindre rusningar, såg båten då blev de jäklar i mig fart på den. In under båten skulle den och spöt stod som ett dåligt ritat U. I samma ögonblick som jag ville rädda det från att gå av och tänker lossa på fightbromsen ser jag gäddan dra mot elmotorn som ligger och surrar i vattnet, och hör Patrik bakom mig ”akta dig för elmotorn där bara”, JAHA tänkte jag, fan spöt ligger nästan slickat mot skrovet men visst! En kort stund därefter kunde Patrik erfaret plocka upp gäddan med ett nackgrepp och direkt ser jag personbästa potential! Efter vägning och ett ”första för dagen-kort” som var standard hos Patrik kunde vi konstatera att den låg fem hekto från PB. Efter den fighten var jag inte det minsta missnöjd! Och Patrik skrattade gott åt mitt val av spö och hade trott att det var gammalgäddan först när han såg hur det böjde sig runt båten. Givetvis finns det utrustning att låna på båten men fan man vill ju plockat med sitt egna spö! Grabbarna gratulerade mig, i väldigt få ord då fokusen på fisket höjdes till det dubbla (hur nu det var möjligt, magiskt!)
Jag behöll dagens rekord i endast två minuter då Kristoffer drillade upp en fyra hekto större gädda, även den på en buster fast storlek större och med lite rödare rygg. Sen är minnet väldigt luddigt, tror tredje gäddan högg på Kenths färgglada Nielsmaster, en liten rackare som nästan var mindre än wobblern själv, och då var det ett faktum, gäddan är på hugget!
Det rullade på bra, någon i båten hade hugg eller tappad fisk var femte minut. Vi drev sakta med vinden 20-30 meter utanför vasskanten och det funkade bra. Patrik påminde oss att inte bara kasta mot vassen utan att fisket oftast kan vara bättre i mitten av den stora skärgårdspölen. Detta visade sig stämma då vi hade minst lika mycket action därute som närmare land. Tror vi hade drillat 5-7 gäddor första 30 minuterna och säkert lika många hugg. Och minst tre av dem låg mellan 2.5-3 kg. Men vi ville ha större! De stora gäddorna hade dock hållit sig undan den senaste veckan, och den största de plockat upp låg på lite över fyra kilo, och det var av totalt minst 350 gäddor. Men enligt Patrik hade vi väldigt goda chanser då de gäddor vi fick upp var i storleken större än det senaste snittet. Men hungriga va dem, vädret höll sig i samma molniga stil och de högg på allt, gamla atomskedar, olika wobblers och flera designer av jerkar. Ja i princip allt vi testa. Men Jerkarna verkade lura de större gäddorna, och helst ville jag pröva en större jerk, men då mitt nuvarande redan för tunga drag visade sig bra fortsatte jag med det.
Efter ungefär två timmar och någonstans mellan 10-15 gäddor var moralen i topp, och det var bara fiske i tankarna. Jag tror tom största nikotinberoendet hade försvunnit från en fiskeintresserad rökare i det läget. Fisket mojnade lite och temperaturen hade stigit några grader och vädret var mycket behagligt i våra flytoveraller. Patrik tog oss några 50 meter ut till en ö mitt i inhägnaden vi var på och en 30-40 meter utanför ena landkanten. Där hade vinden en rak riktning rätt inpå land och uttrycket som användes var ”fiska med vinden”. Det uttrycket följer med hem kan jag lova, här var det fest! Det small direkt i spöna och man hörde rop och slirbromsar till höger och vänster ett tag. Patrik hade fullt upp med att kroka av fisk och snittet höll sig bra, upp mot över 2.5 kilo, närmare 3 på nästan allt vi tog upp. Även här på samma drag som vi kört under dagen. Andreas plockade upp en fin fyra hektos abborre på ett guldigt atomliknande skeddrag och kul nog bestämde sig Kristoffer för att slänga på sin mellanstora Buster Nemo färg (som clownfisken i Hitta Nemo). Minns att Patrik sken upp lite då han såg detta, och nämnde att det har var dåligt på färgglada drag senaste veckorna men att det vore mycket intressant att se hur det gick en dag som denna. Men Kristoffer är inte blyg för att prova lite, speciellt när han låg efter lite i antal gäddor, fast fortfarande dagens största dock!
Han fick hugg nästan direkt, fin gädda på 3.1 kilo, och mer skulle det dras. Vill minnas att han drog en lite mindre efter det medan vi drog närmare udden, där det också gick ut lite vass som en spets och bildade en mindre vik i vasskanten. Medan Kristoffer stod i fören och hade bäst läge på ”udden” kastade vi andra både utåt och inåt, med resultat på var och vartannat kast. Vi drog säkert upp 12 gäddor på 30 minuter och hade på ett flertal till. En hastig rörelse fångade min blick i ögonvrån och jag hör Kristoffer ropa ”JÄVLAR, VILKET HUGG! Detta är en stor än!” . Hans clownfisk hade levererat på riktigt, vi alla stirrade stint på fighten, och de stora virvlarna som bildades längre bort från båten. Tyvärr tog det slut tvärt, och en mycket besviken Kristoffer sänkte sin blick och svor, på ett fint sätt dock som bara en stockholmare kan göra. Vi trösta han lite lätt och efter detta blev det någon gädda till på samma ställe innan vi åkte mot stranden och grillade fajitas i vår murika. Patrik visades vara en mycket trevlig guide och hade svar på alla våra frågor, konstiga som svåra!
Under lunchen bestämde jag mig för att byta spö, jag insåg efter de lite större och piggare gäddorna jag fightats med under förmiddagen var det maximala för mitt spö. Skulle jag haft ”otur” och få på en riktig gammalgädda hade jag fått jobba länge med bromsen och riskerat både rekordfisken och mitt underbara spö. Jag fick låna ett kraftigare och kortare spö från utrustningen Patrik hade tagit med sig. Vi satte oss i båten igen och nu hade molnen spruckit upp lite och vi förstod att fisket kunde försämras ju mer sol som visade sig. Under förmiddagen när vår guide hade lite tid över gick han runt och kikade i våra drag lådor, med kommentarer som ”oj en gammal klassiker, vart fick du tag i den?” eller ”den drog vi en massa på i fjol, mycket bra drag!”, men jag mindes att han kikat ner i min låda och pekat på ett slitet buster jerk drag som jag fiskat upp i en närliggande sjö i Borås under sommaren ”Oj den är fin du, det är nästintill min favoritfärg på jerk skulle jag vilja säga, en väldigt universell färg ”. En helt vanlig abborrfärg med ljus mage. Jag berättade hur jag krokat den i en lina och visade han hur rostiga krokarna var, men han kände på dem och gav mig ett sniket leende med orden ”jhooå dem duuåger”. Och ännu en gång skulle han bevisa för mig varför ljust hans team vunnit Åländska mästerskapen 10 år irad!
Solen visade sig vara ett sämre väderalternativ och efter lunch dröjde det innan vi fick någon känning, inga långa stunder om man jämför med tröga dagar men iaf 20 minuter! Sen började det hugga igen, men trögast gick det för mig. Kenth hade ledning med 9 gäddor och jag minns inte resten men vi andra var inte långt ifrån. Andreas hade börjat gå över mer och mer på jerkandet, men Kenths skeddrag hade ännu gått bäst, i antal gäddor iaf. Men det visade sig att Andreas hade valt rätt, om jag inte minns fel hade han satt på en Salomon slider med lite dovare färg. Andreas sa efter att han vevat en stund att ”jag tror jag har fisk?” och såg lite konfundersam ut, sedan frågade han Kristoffer ”Eller har jag satt mig i din lina? Eller är det botten? Känns konstigt detta” det ryckte inte i hans spö men något tungt var det på! Men sedan vågade han yttra ”jo det är fan en fisk du!” och vilken fisk! Den var lite slö men några rusningar gjorde den ju närmare båten den kom, ett praktexempel på en mycket fin dam. Finaste betäckning vi sätt under dagen och även den tyngsta! Nytt dags rekord och nu var det han som låg i ledning! 4.4 kilo visade vågen och vi gratulerade han så gott. Den var förövrigt tagen endast två meter utanför en vass kant och på max 1.5 meters djup.
Jag började bli lite ängslig, efter lunch hade jag endast haft ett litet hugg. Och då hade det nästan gått närmare 1 ½ timma! Jag hade kört med den stora halvslitna bustern 30 minuter sen bytte jag till den lilla, som idag hade leverart mest fiskar i antal. Men efter 1 timma på den utan resultat bestämde jag mig för att ge mitt sommarfynd en chans till, gången i vattnet var så förförisk att jag nästan hoppade i själv och högg tag i den. Vi prövade att fiska i lä en stund och drev längs med en annan vasskant som vi prövat ännu. Jag tror det märktes på mig att jag började bli lite orolig, dagen började gå mot sitt slut och fasiken jag MÅSTE åka hem med ett nytt personbästa, allt annat är katastrof efter en sådan här fantastiskt fiskedag! Med tyngsta gädda på 3.1 kilo prövade jag snabba ryck, snabba ryck med vevstopp, längre vevstopp, kortare vevstopp, inget funkade. Men sen vet jag att jag lät betet sjunka till botten, första kastet blev de inget på. Men sen såg jag en fläck i vattnet, lite ytlig gräs på höger sida och vet att jag sa till Kristoffer med en desperat ton, där måste det ju bara stå en jäkel. Jo hon stod nog inte bara där, hon cirkulerade nog i sitt revir för jäklar, NU SMALL DET I SPÖT! Det här kände jag direkt att det var tungt, tjuriga sidledsryck med den så gamla och sletna bustern i munnen (som nu även tappat färg på sina ställen och hade några vita fläckar varstans), gjorde att hjärtat nästan stannade. Efter några svall i vattnet och synen av hur mitt spö böjde sig hörde jag Patrik någonstans väldigt avlägset säga ”den där är det storlek på!”. Jag var i min egen värld, jag följde noggrant varenda rörelse och gav min fiende inte en enda millimeter tillgodo, jag hörde hur det knastrade lite i bromsen när jag hade spöt som högst, men när jag kände i spöt hur draget flyttade längre ut ur gapet på gäddan rös jag till i hela kroppen, inte en gång utan två gånger kände jag hur draget bytte position. Jag blev helt stel och ropade till mig själv DRAGET SITTER INTE FAST! Vad skulle jag göra? Skulle jag göra ännu ett mothugg och riskera att rycka ur draget, eller skulle jag bara försiktigt och sansad veva in den mot båten??? Som tur är gav den ena deltagaren i brottningsmatchen med sig och närmade sig villigt ringside. Ca en meter från båten, gav hon mig en blick och vände sin vänstra sida till, detta var inte slut än, så lätt skulle jag inte vinn detta! Med tanken på hur draget kan sitta är jag lite nervös men samtidigt som jag njuter utav styrkan, jag låter hon dyka ner en bit och söka skydd under båten, ännu en gång är gäddan på väg mot elmotorn, som nu är avstängd men ändå en risk för linan! Brottningen fortsatte i 30-40 sekunder men tillslut kunde Patrik stabilt greppa nacken med båda händer och ropa ut ”Draget sitter inte!” inte en enda krok hade satt sig i munnen, på något sätt har jerken satt sig på tvären i gapet och turligt nog har tafsen skärt in i den bakre hjälen. Det var detta jag kände innan, antagligen har hon öppnat munnen rejält och jerken har flyttat sig längre ut under de två förflyttningarna jag kände innan. När hon lyfts upp i båten kan jag inte låta bli än att bara gapa, vilken storlek! Och så underbart vacker hon är. Jag tog mer än gärna tag i den stolta damen och det var längesedan jag log med precis hela kroppen. Det kan hända att detta låter som att de vore en riktigt gammal gädda men jag tror ni alla förstår min lycka. Oavsett vikt har jag lyckats med mitt personbästa och detta med ett drag som lika bra kunde vara utan krokar! En mycket fin fisk på 5.7 kg. Efter plåtning gav jag henne en puss på pannan och hon simmade ner lugnt och sansat mot djupet igen.
Nu hade klocka närmat sig fyra snåret och vi satte ut mot djupare vatten för större fisk. Det fina vädret hade gjort gäddan lite lugnare och vi tog 2-3 till den sista timman. Kenth landade ännu en gädda på nielsmastern och när gäddan närmade sig båten för att låta Patrik kroka av den gav Patrik sig ifrån ett ljud som tydde på smärre extas, han hade sett en stor bjässe närma sig den mindre gäddan som var på väg mot båten. Han sträckte ut armarna nästan så långt det gick och sa ”OOSCH, Såg ni? Vilket monster! ”. När en fiskeguide som drillat 1214 gäddor på ett år och har 14 st 10 klubbare i drag lådan visar sådan entusiasm, då vet man att det var en stor jäkel! Tyvärr hur mycket vi en fiskade efter den lät den sig ej bli lurad, den har blivit så stor av en anledning påpekade Patrik.
Vi gav upp fisket i den större ”skärgårdsjön” för dagen och gav oss ut ur den smala kanalen igen. Patrik lovade oss lite fiske på större hav vid kanalmynningen och där kände vi av 2-3 st gäddor. Men det var inte förrän vi blev lovade ett absolut sista kast innan vi begav oss för dagen som jag lyckades ännu en gång, detta var verkligen min dag! Efter att precis blivit gratulerad till den interna fisketävlingsvinsten och berömd av mina kompanjoner levererade min lilla buster en gädda på 3.6 kg som innebar tredje största idag, en fin avslutning på en fantastisk fiskedag!
Det slutade på totalt 40 gäddor och största på då 5.7 kg. Tog personligen 14 st (buster jerk segrade!) och tackar Patrik, Mapafishing Team, för en otrolig bra guidad tur!
PS: Nedan ser ni bild på min PB gädda, vi fyra + båten och de två jerkarna jag skrivit om, lilla bustern och den uppfiskade större bustern. DS.
Kommentera