Jag och kiwi var ute på Ekerö för att meta gädda och abborre, och det såg genast lovande ut med stora löjstimm.
Vi tacklade upp och drog löja till bete, fisket kom igång vid 11.30 ungefär.
När vi kom fram till bryggan vi skulle fiska vid såg vi en kille med härliga gamla fladengrejer som stod och jiggade, efter några småabborrar drog han en riktig fet jäkel på 8-9hg. Den gick självklart ner i påsen..
Vi slängde ut våra bottenmeten, och snart satt första borren för kiwi, en fin fisk på 625gr, det blev några til små för honom, men sedan tog huggperioden slut.
Någon timme senare högg det för mig, och en snygg borre på 4-5hg var snart landad, och Kiwi drog några till mindre.
Och så högg det igen för Kiwi, och direkt i mothugget böjdes det ombyggda flugspöt ner till korken, och 0.25 nylonen töjdes till max, men fisken bara gick längs med botten, utan att ta eller ge lina.
Jäävlar, den här måste vara stor, tänke vi..
Men våra tankar gick snabbt till gädda, den var för stark ju..
Den började ge efter, och närmade sig ytan... Det är en gädda! nej, fan vad slank den är??
Det är en ål!!!
Efter ytterligare ett tags pumpande närmade den sig stranden, och jag fick uppdraget att landa den.
Eftersom jag aldrig sett en levande ål, än mindre tagit i en försökta jag greppa den, men som en insmord varmkorv gled den ur näven på mig, så jag bestämde mig för att stranda den. Jävlar vad tjock den var!
Väl uppe på land började den spy löjor av olika grad i matsmältningen, inte så mysigt...
Snabbt ner med den i vågnätet, 5-kilos samssonen visar på.... 1875, storfiskregg!
Och vid detta laget hade den radan spytt ur sig ca 15 halvsmälta löjor!
Eftersom vi saknade måttband mätte vi upp en linsnutt, lika lång som ålen, vilken senare visade sig vara 91 cm lång.´
Självklart fick den gå tillbaka...
Någon timme senare stod jag en bit bort och drog mer löja, när jag hörde något rassla till och kiwi skrika något, vände mig om och såg mitt nya feederspö låg i vattnet!, med kiwi kämpandet med sitt spö för att få upp det på bryggan, som tur var släppte fisken och spöt kunde lyftas upp... Fisken högg altså hårt som fan och med jävla kraft, spöt bara flög i!!
Nåja, allt löste sig, och efter detta blev det bara något småborre, och hemfärd vid 19 tiden...
Vi tacklade upp och drog löja till bete, fisket kom igång vid 11.30 ungefär.
När vi kom fram till bryggan vi skulle fiska vid såg vi en kille med härliga gamla fladengrejer som stod och jiggade, efter några småabborrar drog han en riktig fet jäkel på 8-9hg. Den gick självklart ner i påsen..
Vi slängde ut våra bottenmeten, och snart satt första borren för kiwi, en fin fisk på 625gr, det blev några til små för honom, men sedan tog huggperioden slut.
Någon timme senare högg det för mig, och en snygg borre på 4-5hg var snart landad, och Kiwi drog några till mindre.
Och så högg det igen för Kiwi, och direkt i mothugget böjdes det ombyggda flugspöt ner till korken, och 0.25 nylonen töjdes till max, men fisken bara gick längs med botten, utan att ta eller ge lina.
Jäävlar, den här måste vara stor, tänke vi..
Men våra tankar gick snabbt till gädda, den var för stark ju..
Den började ge efter, och närmade sig ytan... Det är en gädda! nej, fan vad slank den är??
Det är en ål!!!
Efter ytterligare ett tags pumpande närmade den sig stranden, och jag fick uppdraget att landa den.
Eftersom jag aldrig sett en levande ål, än mindre tagit i en försökta jag greppa den, men som en insmord varmkorv gled den ur näven på mig, så jag bestämde mig för att stranda den. Jävlar vad tjock den var!
Väl uppe på land började den spy löjor av olika grad i matsmältningen, inte så mysigt...
Snabbt ner med den i vågnätet, 5-kilos samssonen visar på.... 1875, storfiskregg!
Och vid detta laget hade den radan spytt ur sig ca 15 halvsmälta löjor!
Eftersom vi saknade måttband mätte vi upp en linsnutt, lika lång som ålen, vilken senare visade sig vara 91 cm lång.´
Självklart fick den gå tillbaka...
Någon timme senare stod jag en bit bort och drog mer löja, när jag hörde något rassla till och kiwi skrika något, vände mig om och såg mitt nya feederspö låg i vattnet!, med kiwi kämpandet med sitt spö för att få upp det på bryggan, som tur var släppte fisken och spöt kunde lyftas upp... Fisken högg altså hårt som fan och med jävla kraft, spöt bara flög i!!
Nåja, allt löste sig, och efter detta blev det bara något småborre, och hemfärd vid 19 tiden...
Bifogade filer
Åtminstonde jag är litet nyfiken..
Kommentera