Denna artikel är skriven för att belysa andra fisketekniker än vad gemene man och kvinna kanske kommit i kontakt med hittills. De är långt ifrån nya, men har hamnat i skymundan i utvecklingens framfart där häftiga gadgets och prylar tas fram i raketfart, massproduceras och spottas ut på löpande band.
Som manisk sportfiskare sedan barnsben så är jag själv en av dem som luskammar tidningar och internet efter nya idéer och realeser, och jag älskar att testa allt nytt. Ett barn på julafton kommer inte i närheten av min entusiasm när jag får nys om en ny färg eller rulle. Vore det inte för att min fru sedan länge lärt sig känna igen varningstecknen och snabbt genomskådar mina försök till låtsad nonchalans när jag i förbifarten nämner att mina gamla rullar ”börjar bli lite slitna” så skulle vi regelbundet få flytta till större hus.
Så jag är den första att medge att det i jakten på det ultimata fisket är lätt att dras med i hysterin, men som vi alla vet så är det nyaste inte alltid det bästa och jag vill med min artikel slå ett slag för ett par metoder som är mer än värda att än en gång skåda dagens ljus. Jag skriver med glimten i ögat, men teknikerna ligger mig varmt om hjärtat och jag hoppas att artikeln kommer att sporra dig till att öppna dina gamla beteslådor och se på skatterna med nya ögon medan du föreställer dig att du plockar gös, efter gös, efter gös, efter…
De här teknikerna är förhållandevis billiga och för en hundring eller två har du det behöver för att komma igång. Spinnarbladen kan du ta från en spinnare som du inte använder längre. Börja från grunden och prova dig fram. Mitt grundmotto är alltid: Håll det enkelt.
Det svåra med nya tekniker är inte att prova dem, det är att hålla fast i dem när fisket går trögt.
En gös i ansiktet… På Bobbo!
Amerikansk input
Jag har haft nöjet att bolla tankar och förberedande testfiske (jag älskar den delen av arbetet!) till denna artikel med en min goda vän och fiskepartner amerikanen Jamie Vasa. Jamie har sitt favoritvatten vid Lake Erie som ligger vid gränsen mellan Kanada och USA, och som kan beskrivas som ett av världen bästa gösvatten. Jamies fiskekunskap gällande gös är alltså mycket stor och han delar gärna med sig av denna och tekniker som vi Sverige inte ser eller använder så ofta. Jag må vara uppslukad av mina egna idéer och nycker när jag fiskar, men jag KAN lyssna ibland...
Stolt Jamie bevisar att teknikerna fungerar i Sverige.
Att teknikerna skulle fungera sämre i Sverige ser jag som knappast troligt utan snarare tvärt. Båda teknikerna artikeln tar upp går även att applicera på gädda, och gädda är också den största bifångsten.
Två stycken bottendansare - ”Bottom Bouncers”. En med öppen ögla och en med stängd. Vikter får du prova dig fram med, jag föreslår att du börjar med 30 gram och arbetar dig uppåt.
Slow Death
Krokarna nedan kallas för ”Slow Death hooks” i USA och ser något speciella ut. Namnet speglar tekniken som är framtagen för att efterlikna en skadad fisks ofta långsamma, snurrande ryckande gång i vattnet och är därför effektiv oavsett vilken sorts fisk man vill få på kroken.
Slow death-krokar.
Fler Slow Death-krokar. Dessa från andra tillverkare (bortse från Gumdroppen).
Principen
Kroken agnas med en gummimask (typ Gulp), vanlig mask eller något liknande. Tänk på att inte välja en för tjock mask då kroken inte kommer att snurra. För fram båten i långsam takt och prova dig fram med hastighet, tjocklek på mask et cetera tills du hittar rätt, vilket är när masken snurrar långsamt i vattnet. Nu har du en bottendansare som hoppar på botten, och dessutom en riktigt smaskig med mask som snurrar långsamt. Helt avgörande för att det ska snurra är att du trär från början på masken, inte på mitten (se bilder).
Glup och krok. Notera lekandet.
Del 2: ”Walleye spinner” (eller ”Bottom spinner”).
Principen är densamma som vid Slow Death. Lina till bottendansaren, en lekande och sedan flou 035. Dessutom kan man lägga man till lite pärlor framför skeden om man vill, och en spinnarsked. Låset till spinnaren får gärna vara ett sådant som gör att man kan byta skedar. Då slipper man ha tio olika riggar och kan byta sked i jakten på rätt färg för dagen.
Jamie med Slow Death-fiskad gös. Värt att notera är att linan mellan gös och krok och sänke är cirka en spö längd.
Här kan du välja vad du vill ha på kroken. Som ni ser på bilden använder jag vanlig krok, och storlek på denna väljer du beroende på fiskart. Exempel på beten jag har provat och som gett gös är mask, löja, olika jiggar, FKP-JL3 shaker och så vidare. Allt har fungerat extremt bra, men ha dock i åtanke att du måste hitta det bete som fungerar bäst på ditt vatten. När det gäller skedarna så verkar det som att stora skedar fungerar sämre på gös och bättre på gädda, så välj med omsorg…
Som du ser är det bara att byta skedar…
Godis. Riktigt så här många kanske man inte behöver, men det är KUL!
Bottendansare med trassel…
Varför inte sked med rasselkulor…
Obs! För att båda teknikerna så kunna fungera så bra som möjligt så MÅSTE du ha ett lekande innan fluon. Båda teknikerna ”snurrar” och om du inte har ett lekande så kommer du att tvinna linan så in i vassen... Dessutom när du släpper ner riggarna i vattnet så gör det låångsamt, annars har du trassel redan innan du börjat fiska. Använder du flätlina till dessa två tekniker så håll den tunn, annars skär den vattnet dåligt. Tjockare flätlina än 0.20 gör bara att du får ta till tyngre bottendansare. Djupet kan gärna vara 3-15 meter, du får helt enkelt prova dig fram vilken vikt på bottendansaren som fungerar på ditt vatten och till din lina. Vi fiskade mest på 4-9 meter och 30-45 gram fungerade för oss på Mälaren.
De här teknikerna fiskas med fördel på sandbotten, berg och stenbotten. Du fiskar helt enkelt på en djupkurva och trollar efter den, och har du inte ekolod så använd en mobil-app som visar djupkurvor och trolla efter kurvorna. Eller köp ett ekolod…
Tips! När du fiskar - håll i spöt så att du känner när fisken nafsar och när du fångar växter eller annat bottenkrafs.
Riggat och klart med Gulp. Ja, det finns faktiskt baconriggar (ser ut som på bilden) i USA. Det hade jag aldrig kunnat gissa…
Det var ju inte abborre som vi skulle ha, men de hugger de med…
Efterord
Jag drömmer om att resa till Lake Erie, Jamies favoritvatten. Jag hade levt som en fiskeluffare med bara min fiskeutrustning och en kappsäck på ryggen, och jag hade inte återvänt hem förrän jag lärt mig all teknik som används där. Vi har tagit till oss mycket det gäller gäddan, men om gösfisket har vi MASSOR att lära från andra sidan Atlanten.
Om jag inte minns fel så får man ta 4-6 gös om dagen på Lake Erie beroende på säsong och snittvikten ligger på - håll i dig - 3 till 5 kg! (Say WHAT???)
Enligt Jamie så nås denna gräns ofta redan vid lunchtid dan när fisket är dåligt. Hm, sant eller amerikansk fiskehistoria? Om jag får fortsätta drömma: Hur skulle inte fisket kunna se ut här, om vi i Sverige tog hand om våra sjöar och åar…
Det var allt för mig denna gång. Nu, mina vänner ska jag göra något viktigt... Fiska kanske, hur låter det? Skitfiske på er! ;-)
Stort tack till Stockholms Fiske för hjälp med krok och bottendansare. Det gick åt några stycken.
Bobbo
Text och bild: Bo Gunnars
Bifogade filer
Kommentera