Allt sedan jag började fiska så funderade jag alltid på hur botten såg ut på mina fiskeplatser. Genom åren har jag lärt mig allt mer genom att använda ekolod, snorkla och dyka men det verkliga genombrottet kom när jag köpte mitt första kombiekolod och lärde mig att framställa digitala djupkartor. Det har aldrig varit så enkelt och effektivt att göra sina egna djupkartor som det är idag.
Fiskars spridningsmönster sker inte slumpvis. Alla fiskarter är bundna till olika typer av livsmiljöer vid olika stadier i livet. Ifall man har en teori kring vart man vill fiska och varför är nästa steg att via kartor, sjökort och lokalkännedom från sin sjö fundera ut på vart man skall åka. Problemet är att de kartor och sjökort som finns oftast är för odetaljerade.
Sedan ett par år tillbaka har detta däremot ändrats drastiskt i och med att man på ett superenkelt sätt kan skapa sina egna djupkartor. Genombrottet kom med de kombienheter som gjort att man kunnat spara djupdata och positioner automatiskt under fisketurerna, det vill säga ett ekolod och en GPS plotter i samma enhet. Djupdata som spelas in under fisketurerna kan sedan behandlas i ett datorprogram för att bli till papperskartor, elektroniska sjökort, kartor till smartphones, GIS-skikt och mycket mer.
Bild 1 - Fiskar är inte slumpvist fördelade. Alla fiskarter är bundna till olika typer av livsmiljöer vid olika stadier i livet.
Bild 2- Det går utmärkt att spela in data samtidigt som man fiskar. Redan efter ett par fisketurer börjar favoritplatserna vara ordentligt karterade.
Insamling av data
För att samla in data till en djupkarta på enklast möjliga sätt så behövs ett kombiekolod och att man sparar djupdata under de vanliga fisketurerna. Det går helt enkelt till som så att man aktiverar ”inspelning” i ekolodet vilket skapar filer på ekolodets minneskort som sedan kan föras över till datorn för att skapa sjökort. Personligen så har jag loggat ett 30-tal sjöar i skrivandets stund med ett par upp till ca 2000 hektars storlek utan att ha gjort en större arbetsinsats än att logga under själva fisketuren.
Ifall man vill kartlägga sjön extra noggrant, eller en speciell plats i sjön så gör man detta enklast genom ”serpentinkörning”. Vid serpentinkörning så skall man köra i serpentiner längs med den struktur man försöker kartlägga (se bild). På det här sättet får man snabbt en detaljerad bild av det område man kartlägger.
Efter avslutad fisketur skall man ta ut det minneskort som man har i kombiekolodet och föra över filerna till datorn för att skapa sitt sjökort.
Bild 3 - Insamling av data i Mälaren.
Bild 4 - För att kartlägga en sjö eller ett område på ett optimalt sätt så bör man serpentinköra mot djupisoklinerna. När man serpentinkört i området så är det en god idé att köra så nära land som man vågar i en rät linje. Om man avslutar på detta sätt blir kartan så precis som möjlgit, ifall man inte kör längs med stranden som avslut så kommer djupkurvorna att se vågiga ut närmast land på grund av den metod som djupkarteprogramet använder för att beräkna kartans utbredning.
Bild 5 - Djupkartering av en sträcka i en älv. Denna bild illustrerar det jag beskriver under bild 4 med att djupisoklinerna närmast land ser vågiga ut eftersom ingen körning parallellt med strandlinjen genomförts.
Bild 6 - Detta är ett exempel på hur det ser ut ifall man karterar sina djupfiler under själva fisket. När man loggar under fisket så får man god detaljrikedom på fiskeplatserna efterhand. Oftast är den bästa taktiken att logga under fisket men komplettera med lite optimerad logging efterhand som man upptäcker intressanta fiskeplatser på djupkartorna.
Programvara
På marknaden idag finns det flera olika program som kan användas för att göra sjökort. Det finns specialiserade djupkarteprogram och mer generella GIS-program som man kan använda för att behandla sin data. Personligen så startade jag med att använda det numera nedlagda programet Dr Depth för många år sedan. Efter detta har jag även provat att använda GIS-program, Reefmaster för att slutligen fastna helt för Insight Genesis.
En viktig aspekt man bör ta hänsyn till vid val av programvara är användarvänligheten. Personligen har jag loggar jag mycket och tycker att det tar för mycket tid att sortera filerna i databaser, rita strandlinjer, avancerade exporteringar av filerna m.m. vilket vissa program förutsätter. Under de första åren som jag skapade sjökort så använde jag mig utav programmet Dr. Depth som var superbt på den tiden. Dessvärre upplevde jag att programmet blev begränsande med tiden då det krävdes för mycket tid för att skapa djupkartorna samtidigt som det blev omständigt att programmet behövde tillgång till alla filer lokalt då jag har flera datorer som jag arbetar på, och ibland gärna gör kartorna i fält under fisketurerna.
Under 2013 kom Lowrance med Insight Genesis vilket är en mer eller mindre automatiserad webbaserad molntjänst. Insight Genesis fungerar som att man laddar upp filerna till en websida där ens djupfiler sedan sparas. Genom att använda Insight så blev hanteringstiden för att skapa sjökort och observera djupfiler bra mycket mindre. Nu har jag Insight Genesis som favoritprogram då:
(1) det är det enklaste programet som tar minst tid att lära och som går snabbt att skapa kartor i.
(2) det är det enda programet som kan visa vegetation på sjökortet vilket är en ovärderlig funktion.
(3) det går att få in av bottenhårdhet och sjögräslager tillbaks i den egna plottern så att det syns på sjökortet.
(4) allt material sparas på en extern server. Materialet går att komma åt med allt från smartphone till kompisens dator.
(5) många nyheter att vänta, som att bygga communities och dela filer med kompisar, möjlighet att lägga upp filer som ”public” och dela filer till alla. Tror denna form av win-win samarbeten kan bli riktigt bra där djupkarteutbudet kan bli hur stort som helst.
(6) det är gratis att registrera sig och ladda upp filer. Innan man beslutar sig om man vill köpa tjänsten så går det alltså bra att prova den.
https://insightstore.navico.com/
Public or Private?
Ifall man väljer att använda Insight Genesis så kan man välja ifall ens filer skall läggas upp som ”Private” (endast man själv kan se dem) eller ”Public” (alla kan se dem). Så vad bör man välja?
Jag har faktiskt lagt upp 90 % av det jag laddat upp (totalt ca 10 000 hektar) som public, det vill säga att alla kan använda mina filer. Varför frågar sig säkert många? Jo eftersom jag hoppas att alla användare skall göra likadant så att man kan dra nytta av varandras filer!
Med handen på hjärtat är inte mina fiskeplatser särskilt hemliga heller, det är oftast exakt samma vassvikar, grynnor, uddar och sund som de flesta andra fiskar. Jag tycker ffta att det handlar mer om när och hur man fiskar en plats än just vilken plats det är.
Snart kommer även funktioner för att dela sina egna filerna med utvalda personer.
Bild 7 - Personlig favoritenhet i skrivandets stund.
Kombienheter
Det finns en uppsjö av enheter att välja bland på marknaden idag. Personligen så började jag mitt djuploggande med en Lowrance HDS5 när modellen såg sitt ljus kring 2008. Under 2013 bytte jag upp mig och köpte ett Lowrance HDS7 Touch. Vilken enhet man väljer är egentligen av sekundär betydelse, det viktiga är att kunna spela in djupinformationen.
Om jag fick rekommendera prisvärda enheter så skulle jag tipsa om Lowrance Elite 4, Elite 5 eller Elite 7 för den som vill komma så billigt undan som möjligt. Ifall man vill satsa på en enhet med större skärm och som också är kompatibel med VHF, radar, Structure Scan o.s.v. så tycker jag att Lowrance HDS-touch modellerna är i en klass för sig själva.
Praktiska resultat
Så har allt detta framställande av djupkartor verkligen hjälpt mig att utveckla mitt eget fisk? Ja i allra högsta grad! Främst av två olika orsaker.
För det första har jag kunnat gå tillbaka i tiden och studera gräsutbredning, bottenhårdhet och djupinformation kring de största fiskarna jag fångat. Då all den här informationen har presenterats på ett helt nytt sätt för mig så har jag fått en mycket större förståelse kring vad det var som gjorde att jag fångade just den fisken på den platsen vid det tillfället.
Den information jag lärt mig av att studera tidigare fångster har jag sedan kunnat använda tillsammans med mina djupfiler för att hitta så liknande strukturer som möjligt i de sjöar jag fiskar. Utan de framställda djupkartorna hade jag aldrig kunnat leta efter liknande platser på ett lika effektivt sätt.
Under 2013 utnyttjade jag dessa funktioner fullt ut vilket resulterade i flera fina fiskar! Bland dem jag skulle vela framhålla som mina mest anmärkningsvärda fångster är en abborre på 1,85 kg. Denna fisk lyckades jag fånga efter att jag loggat upp ett jätteområde. Väl hemma studerade jag kartorna noggrannt och slutligen lyckades jag hitta ett par platåer med närliggande djupbranter som jag koncentrerade fisket till. Just på denna typ av botten har jag nämligen hittat mycket bon av signalkräfta i detta område.
Bild 8. Smack! En noggrann djupkartering ledde till att urvalet av fiskeplats underlättades hundrafaldigt vilket ledde till personbästa på abborre.
Bild 9. Vid fiske på stora vattenvidder är det ovärderligt med god kartinformation, att kunna orientera sig längs med undervattensåsar och grynnor är en förutsättning för ett lyckat fiske.
Bild 10. I den här bilden så illustrerar varje av de sju waypointsen en landad gös. Samtlig fisk fångades under första turen på denna grynna innan jag främställt djupkartan och denna bild är tagen vid det första återbesöket. Är det någon mer som ser sambandet av att fångad gös följer fyra meters kurvan mer eller mindre exakt? (hela grynnan fiskades vid första försöket)
Tips för strukturer du kan leta efter som nybörjare
Gädda
Gäddans jaktstrategi är enkel, med hjälp av sitt vackert tecknade kamouflage gömmer sig gäddan i vegetationen och göra snabba utfall mot byten som kommit tillräckligt nära för att fångas. Genomskåda gäddans jaktstrategi, välj en fiskeplats där det finns gott om gömslen som stora stenar, vattenväxter eller sjunka träd och grenar på botten. Då gäddan lurpassar på sitt byte så är det viktigt att fiska betet tätt mot det skydd där gäddan kan tänkas gömma sig.
Bild 11. Med hjälp av Insight Genesis kan man få sjögräs utmärkt på de sjökort som man framställer. Just på platsen som är på bilden så har jag fångat många fina gäddor, tekniken är enkel, det gäller att placera båten strax utanför vegetationsbältet och fiska i angränsningen mot djupare vatten. Utan att ha vegetationen utmarkerad på sjökortet försvåras båtens placering avsevärt, speciellt för den som vill fiska på drift med elmotor.
Bild 12 -Det är viktigt att lära sig att tolka vad som tecknar sig på ekolodets skärm. I det här fallet så är båten parkerad precis ovanpå en kolonn av ålnate i Mälaren. Mycket av det sjögräs som finns i vattnet är omöjligt att se med blotta ögat från ytan, det krävs att man utnyttjar sin elektronik för att hitta många vegetationsbälten.
Gös
Ifall man istället studerar gösen så ter sig denna något annorlunda mot gäddan. Gösar trivs framförallt i sjöns fria vattenmassor men återfinns även ofta kring botten. Bland gösens favoritplatser hör sjöns allra djupaste bassänger och de grynnor, branter och undervattensåsar som angränsar. För att fiska gös framgångsrikt är det alltså viktigt att känna till vart sjöns djupbassänger finns och de undervattensstrukturer som ligger närmast dessa. Gösen beter sig väldigt annorlunda mellan olika sjöar. I vissa sjöar går det bra att fiska gös på botten året om under alla tider på dygnet medan i andra sjöar så kan endast frivattenfisket vara det som är riktigt bra. Lär dig hur gösen fungerar i din sjö och sök efter dessa strukturer.
Bild 13 - Vid fiske efter gös och lake är det en god idé att använda sig av bottenhårdhetskartor. Denna karta illustrerar hårdhet kring en friliggande ö i ett sund. I många sjöar är fisket bra på dessa platser efter gös och lake sålänge man fiskar över hårdbotten.
Lake
Laken trivs allra bäst på bottnen. De allra bästa tillhållet är där vattnet är kallt och syrerikt och det finns gott om gömslen som stora stenar. Laken favoriserar alltså ofta likt gösen sjöns djupare partier men ställer gärna krav på att botten gärna får vara än mer kuperad. Lakar trivs även där vattnet är mer eller mindre strömsatt som i sund. För att hitta en riktigt bra fiskeplats för lake bör man gärna tänka i en högre detaljnivå jämfört med gädda eller gös, lägg stor vikt till kuperad botten.
Abborre
Abborren är svår att ge riktigt bra rekommendationer kring platsvalet. Anledningen är att abborrens beteende i hög grad verkar styras av konkurrensen till andra fiskarter. Beroende på hur starkt beståndet av t.ex. gädda och gös i sjön så kommer abborrens utbredning och jaktstrategi att förhålla sig till detta. I sjöar med goda gäddbestånd är det t.ex. oftast sämre att fiska i vegetation, i sjöar med mycket och större gösar är det oftast sämre att fiska mot sjöns djupare partier. I ett fall likt detta tar abborren ofta in en ”mellanställning” och lever i den nisch som finns mellan sjöns pelagial och de grunda vikarna, det vill säga djup på 3-10 meter.
För att fiska abborre effektivt i ett vatten krävs det att man har god kännedom om de övriga fiskarterna i sjön som pelagiska bytesfiskar (nors, siklöja, benlöja), konkurrens till andra fiskarter (gädda, gös) och förekomst av kräftor vilket ofta är en favoritföda. När du lärt dig vad abborren vill ha i din sjö så måste du fundera ut vart dessa strukturer är! Signalkräftätande abborrar finns t.ex. oftast på lerbotten och inte stenbotten som många tror då signalkräftan ofta gräver grottor den bor i. Abborre som äter pelagiska bytesfiskar återfinns ofta på riktigt exponerade grynnor och fritt i vattenmassan. I sjöar med svagare gäddbestånd finns storabborren ofta i gräsbälten och kan ta gäddans roll i denna miljö.
Bild 14 -Vad väntar du på? Ut och djuplogga och fiska
Bifogade filer
Kommentera