Jag och mina vänner har alltid fiskat lite annorlunda. Udda metoder och ovanliga arter har alltid varit en del av fisket, även om det vanliga fisket efter, gädda, abborre och öring trots allt dominerat. Detta är en berättelse om hur tre vänner försöker lura den illusoriska och udda fiskarten randig sjökock – en av Sveriges absolut vackraste fiskarter. Hela historien utspelas på Gullmarns havsis en solig dag i mars 2013.
Det hela börjar klockan fem på morgonen när Andy hämtar upp mig på parkeringen utanför min lägenhet i Varberg. Andy har kört på en halvtimme från Halmstad och pressat sin Volvo så hårt att ljuset börjat krångla och vi får trixa lite med ett löst strömreglage innan vi kommer iväg, dyrbar fisketid går därmed till spillo.
I Andys bil spelas metall på hög volym med mindre kända norska band och stämningen är på topp även om jag känner av en förkylning som börjar spridas i min kropp. Det är fint väglag med torra vägar och så här dags på en söndagsmorgon är det inga bilar ute. Det tar två timmar från Varberg till Skredsvik som vi utgår ifrån när vi ska ut på isen.
Väl framme sitter det redan ett tiotal fiskare på isen trots att solen precis hunnit komma upp över horisonten. Det är en fantastisk morgon och förväntningarna på dagen är mycket höga. Här i Skredsvik kan man dela in de fiskande i två grupper. De som fiskar för att få ihop middagen sitter lite längre in, här dras det sill, makrill och vitling på löpande band från isen. De som sitter lite längre ut är artjägare och i synnerhet paddtorsk, berggylta och klorocka finns på menyn för de som vill ha en fisk att storfiskregistrera hos Sportfiskarna.
Foto: Hans Lindqwist
Vår vän Marcus är en av dem som redan är ute på isen. Marcus, som är lastbilschaufför, har parkerat sin lastbil vid Gullmarn och redan spenderat en heldag på Skredsviks is denna helg. I normala fall hade Marcus åkt med oss då han också bor i Halmstad men inte idag. Förutom att Marcus tjej och hundar var bortresta denna helg så har Marcus en leverans att hämta i Strömstad på måndag, så det passade honom perfekt att spendera hela helgen här uppe. Jag och Andy har bara en dags permission från våra sambos så vi får nöja oss med en dags fiske.
Marcus har redan fångat nytt internt rekord på vitlinglyra under morgonen. Vitlinglyra är en liten torskfisk som är svår att lura så han sätter ribban högt den gode dalmasen.
Foto: Hans Lindqwist
Vi beslutar att lägga dagen runt en kulle som heter Dännas huvud, det är ett hett område när man vill fånga randig sjökock. Faktum är att det bara är jag som har fångat randig sjökock förut av oss tre. Jag fick en i sammanhanget riktig bjässe på 140 gram för ett par år sedan bara ett stenkast från Dännas huvud. Då mitt på sommaren när jag var och fiskade med vännen Adam som inte kunde följa med idag. Från isen är det mycket ovanligt med fångster av randig sjökock men vi vet att de finns här.
Foto: Hans Lindqwist
Ismetespöna riggas med glidbom, ett släp med två krokar och ibland en upphängarkrok. Krokarna vi använder är Kamasankrokar i storlek 2, dessa är perfekta för sjökocken. Sjökocken är bottenlevande och har en nedåtriktad mun. De äter gärna smådjur och vi agnar med räka eller sandmask. Djupet vi fiskar på är runt 20-40 meter så det är skönt om man kan sätta på tyngder på runt 100 gram så att man kommer ner till bottnen snabbt. Vi kör med vippor av gösmetetyp som lätt löser ut eftersom flera av de fiskarter som vi fångar här är små och har försiktiga napp.
Snart nappar det på våra spö! Det är ett sjukt intensivt fiske att ismeta på havet då det oftast nappar hela tiden. Det går sällan en minut utan fäll eller pill och tre till fem spön är lagom. Andy landar en torsk, de är fredade i Gullmarn och även om de inte varit det så är den så liten att den fått simma tillbaka ändå.
Foto: Hans Lindqwist
Sandskädda, skrubbskädda, vitling och torsk till och med enstaka gråsejar kommer upp men så plötsligt ropar Marcus på sitt breda dalmål. –Dä ä någe annat! Dä ä en sjökock!
Jag och Andy släpper det vi håller på med och skyndar bort till Marcus. Han har fångat en randig sjökock! Det är en liten hona, dessa är inte lika färgglada som hanarna men vackra ändå. Detta är den första sjökocken Andy och Marcus har sett live och den första honan för mig. Eftersom den är liten fotograferar vi den bara och sen får den simma tillbaka.
Foto: Hans Lindqwist
Nu blir både jag och Andy ivriga och kollar våra tackel så att verkligen allt bete är kvar. Snart fäller det igen. Det är på mitt spö! Jag känner direkt att det är något annat än de vanliga fångsterna som nappat då det sprattlar hysteriskt och oavbrutet hela vägen upp till hålet. Det känns inte som en makrill som annars också kämpar hela vägen upp och sprattlar hysteriskt. Här på Gullmarn kan man aldrig vara säker på vad som kommer upp då Gullmarn är en av Sveriges artrikaste lokaler. När jag och Adam var här och fiskade för ett par år sedan fick vi sexton arter på en dag och det är ofta man får ett tiotal på ett pass. Med andra ord ett eldorado för artjägare som oss.
Nu börjar fisken närma sig ytan och pulsen höjs. Det är en randig sjökock och glädjen är stor, min första hona!
Foto: Marcus Bergquist
De randiga sjökockarna går ofta i par eller i små grupper och det är inte omöjligt att få flera på samma plats. Leken äger rum på vår/sommar så det är ingen risk att vi stör fisken i leken nu vilket jag tycker att man alltid bör ha i åtanke när man fiskar. Nu bevisar Marcus att sjökockarna kan vara samlade när sjökock nummer tre kommer upp i samma hål som den första. Detta är en färgglad hane!
Foto: Hans Lindqwist
Otroliga färger och fantastiska fenor pryder dessa fiskar som enligt mig slåss om titeln Sveriges vackraste fiskart i kamp med bland andra röding och blågylta. Det nappar nu frenetiskt även om det mest är sandskädda och torsk. Jag får ännu ett fäll på mitt sjökockspö och nu känner jag igen sprattlandet. Det känns lite tyngre denna gång och när fisken närmar sig hålet ser jag genom isen blått och gult skimmer, det är ännu en hane. Denna är ganska stor för att vara sjökock och vi plockar fram vågen. Den rår inte på mitt gamla rekord men 113 gram är ett fint exemplar.
Foto: Andreas Johansson
Marcus plockar sjökock på sjökock nu och det kommer upp en till hane över 100 gram men på Andys spö är det bara sandskäddor och mer torsk. Andy har ett spö som han har agnat med hel räka på storlek 2/0, det vill säga en större krok, och här försvinner betet hela tiden. Jag tipsar honom om att hänga på en vanlig storlek 2 krok på samma tackel då det mycket väl kan vara sjökock som tjuvar agnet. Sagt och gjort Andy sätter på en till lite mindre krok och nästa gång vippan löser ut sitter mothugget. Andy landar snart sin första randiga sjökock och målet med dagen är uppnått! Andy sticker sig på gällocket på sin sjökock och det blöder ymnigt då de har ett ämne på sina taggar som gör att blodet inte koagulerar men såret är litet och efter ett par nedblodade papperstussar så är allt bra igen.
Foto: Hans Lindqwist
Det blir totalt elva randiga sjökockar vilket är sanslöst bra på tre personer. Dessutom från isen vilket är ännu ovanligare. Vi nöjer oss med fisket efter sjökockarna och låter dem vara ifred resten av dagen. Istället tar vi oss ut på djupare vatten där rockor och andra udda fiskar gäckar. Det sitter redan ett gäng ismetare här ute och vi känner igen flera ur Sveriges havsfiskeelit. En rocka har kommit upp idag berättar de. För två veckor sedan körde vi en heldag rocka och då fick vår vän Adam en fin klorocka som var stor nog att hamna i Sportfiskarnas storfiskregister.
Foto: Hans Lindqwist
Idag är inte rockorna med oss men något mycket spektakulärt inträffar i skymningen. En pirål har fattat tycke för Marcus räka. Pirålen är en vedervärdig varelse som är släkt med rundmunnarna, en avlägsen gren i fiskarnas släktträd. De ser ut som en slemmig rosa ål utan ögon och en mun full av gripklor. Pirålen är asätare och fyller en viktig funktion i naturen genom att rensa upp då något dött hamnat på bottnen. Detta är den första pirålen vi lyckats fånga även om deras slem ibland suttit på krokarna. Denna är rätt krokad och har svalt kroken ganska djupt. Marcus har stora problem när han ska kroka av den då en stressad pirål inte bara slingrar sig som en ål utan också producerar sjuka mängder slem. Det blir ännu värre om slemmet kommer i kontakt med vatten då det tiodubblas i volym. Detta blir Marcus varse när han ska skölja av händerna i hålet efter att ha krokat loss fisken. Händerna blir totalt slemindränkta.
Foto: Hans Lindqwist
Min förkylning är nu värre och jag har fått ont i halsen och huvudvärk så vi får avsluta fisket i skymningen lite tidigare än vad vi hoppats på men vi är redan mer än nöjda. Det blir totalt åtta arter idag vilket är i underkant för att vara Gullmarn, men med sjökockarna, vitlinglyran och pirålen så kan vi inte klaga.
Jag kan inte nog höja detta fiske till skyarna. Att ismeta på havet är bland de roligaste fiskemetoderna jag vet. Och om man är något sånär öppen för att fiska mindre fiskar så är detta en metod jag varmt rekommenderar att prova på. Det är ju inte varje dag man får 10 arter på ismete i en insjö!
Tips till att fiska randig sjökock från isen:
• Använd glidande bottenmete med bom, agna med räka, sandmask eller havsborstmask.
• Krokstorlek 2 är lagom till sjökocken som har stor mun.
• Tafstjocklek 0,30 då det ofta nappar andra större fiskar och sjökocken inte är tafsrädd.
• 20-40 meters djup med ganska hård sandbotten utanför klipporna gillar sjökocken.
• Var försiktig på havsisen som kan gå upp mycket snabbt.
• Tänk på att bleka, torsk och kolja är fredade i Gullmarn.
Skrivet av Hans "Haze" Lindqwist
Bifogade filer
Kommentera