Turkiet.... turkiet har gett mig minnen för livet men också ärr för livet. Jag vet inte hur mitt hjärta stod ut med 3 galna matcher där vi ligger under med 1-0, 2-0 respektive 1-0 med 1 minut kvar... detta är galet.... Så galet att jag firade matchen med en helt okänd man som hoppar upp på min famn, jag springer runt med han på famnen och skriker.... rösten fick en ordentlig chock, den har nämligen smitit och gömt sig nånstans. Oförtjänt men glädjen är enorm.
Så chockad att jag t.o.m på något vis lyckas att inte ge mitt nummer till den vackraste tjejen som jag någonsin har sett som kommer fram och frågar efter mitt nummer
... hon är borta... rösten är borta...här är jag kvar med min glädje som blir allt mindre ju mer jag tänker på att Sverige inte är med i festen 
Så chockad att jag t.o.m på något vis lyckas att inte ge mitt nummer till den vackraste tjejen som jag någonsin har sett som kommer fram och frågar efter mitt nummer
... hon är borta... rösten är borta...här är jag kvar med min glädje som blir allt mindre ju mer jag tänker på att Sverige inte är med i festen
hehe....
Kommentera