Måste ju berätta om laxen jag tog i förrgår.
Det var en märklig nordvästlig vind med luriga vågor som slog in över klipporna vid Apelviken. Halvmulet väder men ganska varmt och väldigt klart i vattnet.
Såg direkt att näbbgäddorna var på plats och missade några små men krokade snart en fin halvkilos näbbis.
Sedan hände inte så mycket på en timmes fiskande några enstaka näbbisar som högg och var efter. Så kom det en liten öring simmandes efter draget på invevning men missade. -Attans!
Jag kastar så lång ut jag kan med det lilla silvriga scorpoi-skeddraget. -SMACK!
Direkt jajjemen, en näbbis till -tror jag.
Jäklar vilken rullning, och där blänkte det till -fasiken det måste vara monster näbbissen -över kilot?
Jag ser ett par rejäla virvlar och börjar ana ugglor i mossen när det helt plötsligt börjar tjuta i rullen, en 30 meters rusning som inte är av denna världen. Har redan kanske 30 meter lina ute så jag börjar faktiskt snegla mot linan på spolen för att försäkra mig om att det inte håller på att ta slut. men då vänder fisken så jag börjar få in den.
Det tar några minuter med ett par fina rusningar till sedan står laxen (som jag tror är en öring) och stångar längs med klippkanten, försöker rulla och stånga linana mot de vassa havstulpanerna.
Men i ett svagt ögonblick lägger sig fisken på sidan och jag kan dra in den i håven.
Lyckan är total