Väl ute på sjön blev det en rätt seg start på fisket med några ynkliga snipor under förmiddagen. Men vad gjorde väl det när vädret var helt strålande och vinden var friskare än en vicks blå i halsen. Dagen flöt på och vi drog väl en 10-15 gäddor av varierande storlek och någon bonusabborre här och var.
Vid femtiden på eftermiddagen hade vinden mojnat och skärgården låg spegelblank runt båten. En fantastisk sensommarkväll låg runt oss. Vi stannade till vid ett litet vasskantat sund där vi såg att mycket löja hade samlats och tänkte att vi kanske kunde landa några fina borrar innan mörkret la sig. Vår teori blev snabbt bekräftad då det högg på första kastet för oss båda. Två skapliga borrar fick någon minut senare simma tillbaka för att hämta storebrorsorna.
Efter ytterligare ett par borrar blev det plötsligt dött och vi tänkte nästan börja röra oss hemåt, men det var tur att vi inte gjorde det. Vid sextiden fick vi nämligen vara med om årets huggbonanza och mellan sex och halv sju drog vi borre på var och varnannat kast. Jag räknade till som mest 10 abborrar av skaplig storlek på 10 kast som bäst, och i snitt högg det på mer än varannat kast. En underbar halvtimme som levererade gott och väl 50 borrar. Ett par fick åka med hem och vi fick åtnjuta några härliga rökta abborrar innan kvälle tog slut.
Som tur är tog bonanzan slut innan det blev bäcksvart ute, annars ahde vi aldrig hittat hem igen då jag inte har en enda lampa ombord på min lilla ryds 478 GT föt tillfället.
Krönte sedan kvällen med att köra under en för låg bro med spöna ståendes rakt upp ur spöhållarna. Pang sa det! Men jag tror dom klarade sig bra. Det såg så ut i alla fall på den lilla okulärbesikningen jag kunde utföra i ljuset av min mobiltelefon.
En härlig dag och kväll blev det i alla fall. Känns som att det kan ha varit en av de sista ljumna kvällarna det här året.
Nu blir det snart havsöringsfiske i styv kuling istället, och det har ju också sin charm
