En maskkompost som sköts riktigt luktar ingenting mer än jord och man har alltid fina och feta maskar till sitt fiske.
Det finns mycket information på nätet om olika komposter så det är bara att söka och se vad som passar just dig!
Några exempel:
KOMPOSTMASKAR
Många olika sorters maskar är kända under samma namn, så därför använder man gärna också det latinska namnet.
Dyngmask (Eisenia fetida el. feotida, äldre stavning) är en sorts daggmask. Dyngmasken är den absolut vanligaste kompostmasken i Sverige och förmodligen också i världen. Dyngmasken är känd i världen under många olika namn tex, Kompostmask, Tiger worm, Tigers, Red Wiggler worm, Redworm och Brandling worm.
"Metmask" (Dendrobaena veneta el. Eisenia hortensis) är en italiensk kompostmask från samma familj och släkte som dyngmasken. Dendrobaena är också en väldigt populär kompostmask. I Sverige säljs den ofta under namnet "Metmask". Den är också känd under flera olika namn ex European nightcrawler, Catchall Crawlers, Bluenose worm och Super red worm.
Stor lövdaggmask (Lumbricus rubellus) - Lövmask, Metmask, Angle worm , Litter (Red) Worm, Leaf worm, Red wiggler, Red worm, Marsh Worm, (European) earthworm och Blood Worm" - lövmasken hör också till familjen daggmaskar, men inte till samma släkte som ovan nämnda kompostmaskar.
Liten lövmask (Lumbricus castaneus) - Liten lövdaggmask.
Sydlig löv (dagg) mask (Lumbricus festivus)
Lövmask fungerar också bra i en maskkompost, men den är inte lika effektiv och tålig och den förökar sig heller inte lika fort som kompostmaskarna.
Till vänster en dyngmask i mitten "metmask" (Dendrobaena veneta) och längst till höger en lövmask.
Det finns såklart även andra kompostmaskar ex. (Eisenia andrei) som är nära släkt och väldigt lik dyngmasken, den är dock ovanlig i den svenska naturen.
(Perionyx excavatus) Blue worm, Malaysian blue worm, Indian blues. Är en populär kompostmask i tropiskt och subtropiskt klimat då den klarar lite högre temperaturer.
Dyngmasken förökar sig väldigt snabbt, flera generationer per år kan bli könsmogna medan de daggmaskarter som vi träffar på i trädgårdslandet endast producerar en generation per år. Ur en dyngmasks kokong kläcks dessutom fler ungmaskar än övriga arters. Som tumregel kan man ange att ett föräldradjur kan ge upphov till ca 350 nya individer i första generationen. Det tar ca 2 månader för en dyngmaskunge att bli fullvuxen. En dyngmask blir i regel runt 1,5 år medans daggmasken kan bli upp till 10 år gammal. Det finns ca 2000 landlevande daggmaskarter i världen, i Sverige finns det ett 15-tal arter.
En kompost är dock ingen naturlig miljö för daggmasken och den gör heller ingen större nytta i en hushållskompost.
MASKKOMPOST / MASKODLING
Tänk i alla led av hanteringen på maskens bästa och att dess grundförutsättningar heter syre, fukt, mörker och 10–25 graders värme!
Själv är jag mest intresserad av att ha en liten maskodling till mitt fiske, så jag nöjer mig med en större plastlåda med små hål i botten, där mitt mål är att maskarna ska trivas, växa sig feta och goa och föröka sig i lagom takt. Någon gång per år lägger jag över maskarna i en ny låda. Till grunden för en ny maskkompost låda avänder jag tidningspapper, trädgårdsjord med sand och kompostströ, detta lager ska vara minst 5 cm tjockt. Det är också bra att lägga ett lager ris av och kvistar i botten på lådan för att få in bra med syre även underifrån.
Avfallet som man matar maskarna med innehåller mycket kväve det måste därför balanseras med kolrikt material för att nedbrytningen ska fungera.
Exempel på kolrika material är finfördelat tidningspapper, halm, torra löv, giftfritt sågspån från lövträd, kutterspån, torvmull och kompostströ.
Proportionen mellan kväve och kol i maskkomposten ska vara ca 1:5 (1:25-30 maten startmaterialet)
Kompostmaskar trivs bäst i en jord som har ett pH-värde mellan 6-8, men dom klarar pH-värden mellan 5-9, under 4,5 så flyr eller dör maskarna. Dom gillar lite sur jord så hellre då ett pH på 6 än 8. Det finns instrument som mäter pH i jorden men det är inget som man normalt behöver. Undvik att kalka maskkomposten.
När man startar en maskkompost eller maskodling så är det viktigt att få en bra startkultur alltså se till att få med ordentligt av komposten de levt i, eftersom där finns maskägg som garanterar fortlevnaden för din nya maskkompost. Det går att köpa startsatser av maskodlare för några hundralappar på nätet.
Mask som man köper för fiske innehåller vanligtvis inte några maskägg, så då får man ha tålamod och tid för att lyckas.
För att maskarna ska kunna göra sitt jobb krävs att födan är delvis nedbruten (förruttnelsen). Mikroorganismer bryter ner det organiska materialet åt maskarna och gör den mjuk så att maskarna, som saknar tänder, kan få den i sig. Ju mer man finfördelar sitt kompostavfall desto fortare går nedbrytningen.
Tänk på att det alstras en hel del värme vid nedbrytningen i komposten. Kompostmaskarna trivs bäst vid en temperatur runt 20 grader. Vid temperaturer över 30-35 grader och under 0 grader dör de. Maskarna slutar att arbeta om temperaturen sjunker under ca:10 grader.
Det är viktigt att hålla komposten lagom blöt. När innehållet är fuktigt som en urkramad tvättsvamp är den rätt (typ runt 60%). Är den för blöt häller man i mer strömaterial, är den för torr vattnar man. Det måste finnas hål i botten av kompostlådan så att överflödigt lakvatten kan rinna ut och så att det blir en bra luftgenomströmning i komposten. Om du har en behållare utan lock skall du täcka komposten med en fuktad tidning eller plast.
Nästan allt organiskt material kan läggas i maskkomposten tex. potatisskal, blast, frukt, grönsaker, oblekt hushållspapper, te- och kaffesump med filter, äggskal och uttjänta krukväxter. Kött och fisk (ej saltad) går också bra men tänk då på att det kan ge en dålig lukt. Det varnas ibland för att lägga i skal från apelsin och andra citrusfrukter i komposten men det går allt bra att ge dom även det. I många maskodlingar använder man gödsel (hästblaja is the shit) men då är syftet inte att kompostera avfall utan bara att odla fram masken.
Salt är skadligt liksom tex starka kryddor, kattsand, hundbajs, blöjor, matolja, sjuka växter, färgat papper, cigarettfimpar, aska från vedpannor och kaminer, grillkol, och självklart också gifter som lösningsmedel och färgrester.
En dyngmask väger runt 0,5g och äter ungefär halva sin egen kroppsvikt på ett dygn. Maskarna anpassar populationen efter den mängd mat de får så det är ingen risk att de blir för många utan de är lagom många hela tiden utom vid stora förändringar i matandet.
Av 100 kg avfall återstår ca 20 kg näringsrik humus när maskarna har gjort sitt jobb. Maskhumusen är idealisk att använda till gödsling av krukväxter, blomsterrabatter och grönsaker, den är "stark" så det räcker med 2 tsk per månad och krukväxt. Humus blandat med torvmull blir en utmärkt planteringsjord
För att kompostera hushållsavfall måste, enligt lag, behållaren vara sluten så att inga råttor eller andra skadedjur kan komma in i den. Kontrollera vad miljöförvaltningen i din kommun har för regler. De kan också ha som krav att man anmäler till dem att man startar en kompost för hushållsavfall. Generellt ska inga lufthål eller glipor i behållaren vara större än - 8mm.
Jag postade denna bloggen som en tråd på forumet också.